Aftonbladet – 20 augusti 1856, sida 3

afgaf det yttrande, att tyget vore fin kasimir, hvilkön då ännu var till införsel förbjuden. Generaltullstyrelsen, med åberopande ensamt af nämde förenings yttrande, förklarade sig icke kunna medgifva ifrågavarande väfnaders införtullning,. Härmed läto sig dock importörerne icke nöja, utan vände sig till de tyske fabrikanterse med begäran att erhålla såväl deras eget, som andfe sakkunnige mäns utlåtanden i frågan: De attester, som tili svar på denna begäran inkommo, lyda i svensk öfversättning sålunda: a) Undertiecknadt klädesväfvare-skråembete förklarar härmedelst på klädesfabrikanterna härstädes hrr Tannenbaum Pariser Comp. begäran, att de fyra vid denna skrift häftade och med kongl. svenska generaltullverkets i Göteborg sigill försedde profver äro doffel, äfvensom att sådant tyg är afoss kändt endast under denna benämning, samt äfven säljes och expedieras blott under detta namn. Fill bekräftelse derpå hafva vi utgifvit detta intyg under vårt embetssigill. Så skedt i Luckenwalde den 11 Deeember 1855. (Undertecknadt) Klädesväfvare i skråembetet. Säck, Bisittare i klädesväfvare-skråembetet och borgmästare. Aug. Abel, F. Kölling, Öfvermästare i klädesväfvareskråembetet. db) Hrr borgmästaren Sacks, såsom bisittare i det uti staden härstädes bestående klädesväfvare-skråembetet, så väl som öfvermästarnes i ofvannämde skråembete, klädesväfvaremästarne August Abels och Ferdinand Köllings här ofvan stående underskrifter intygas härmedelst å embetets vägnar vara äkta. Luckenwalde den 11 December 1855. (Underteeknadt) Poliskammaren. Säck, Borgmästare. ce) Sättet att fabricera doffel och kasimir är så väsentligen olika, att det ej är begripligt, huru fabrixalbter, om sådane äro opartiske, kunna afgifva ett dylikt omdöme. 1) Det behöfves till kasimir en mycket mera fin spånad, samt inslaget Och Varpen mäste tagas egal; dessutom får detsamma en stark valkning. 2) Doffel är af lösare väfnad; varpen är väsentli gen olik med inslaget, samt på det att tyget måste vara mjukt och tjockt, erhåller det en helt annan appretyr än kasimir eller cuir de jaine; (Underteeknadt) Tannenbaum Pariser Comp. f.d. Busse Son. Öfversättningarne äro verificerade af Göteborgs stads translator publicus, kö. Understödde af sådana dokumenter, ingingo impoftörefne till Kongl. Maj:t med följande skrifvelse: S. A. K.! I öfverensstämmelse med den rätt, hvilken 9 i Underrättelserne om hvad vidverkställigheten af Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillltakxa åen 4 December 1854 iukttågas bör, inrymmer åt godsegare att hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anföra båsvär öfver generaltullstyrelsens beslut, i friga om en varas rätta art och benämning, våga vi härmed i djupaste underdånighet öfverklaga bemälte styrelses den 21 sistl. November meddelade sätt dön 17 innevarande månad öss delgifna beslut, angående fyra stycken af oss vid härvarande tullkammare till tullbehandling såsom doffel angifne ylleväfnader, hvilka af styrelsen deremot blifvit såsom kasimir, ansedde. Till stöd för ifrågavarande beslut har styrelsen åberopat det utlåtande, hvilket fabriksföreningen i Norrköping afgifvit, beträffande väfnaderiäs beskaffenhet. Visserligen föreskrifver ofvånanförde författningsrum, att, i frågör af förevarande natur, sakkunnige handfande eller fabrikanter böra höras; hvadan och då styrelsen från den korporation, hvilken borde förutsättas äga fullständig sakkännedom, infordrat yttrande angående ifrågavarande väfnader, samt styrelsen derefter, i öfverensstämmelse med det inkomna utlåtandet, ärendet afgjort, styrelsens förfaringssätt uti formelt afseende väl må kunna förklaras. Deremot förefinnes så mycket större skäl till ogillande af fabriksföreningens i Norrköping handlingssätt, hilket, enligt hvad vi i djupaste underdånighet hoppas kunna ådagalägga, härleder sig antingen från okunnighet eller, hvad ännu värre är, från egennytta. Genast då från härvarande packhusinspektions sida betänklighet mötte emot merberörde väfnaders införtullande såsom doffel;, begärde och erhöllo vi af inspektionen i underdånighet vidfogade attest, dervid profver af väfnaderna äro häftade. Denna handling afsände vi till klädesfabrikanterne i Berlin Tannenbaum Pariser Comp., hvilka till oss försålt väfnaderna såsom doffel; hvaruppå bemälte fabrikanter till oss återsände dokumentet, försedt med de påskrifter, hvilka å de. samma befinnas. Af dessa påskrifter täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder inhemta, dels att klädesväfvare-skråembetet i Luckenwalde med bestämdhet förklarat, att väfnaderne äro doffel, och dels att förenämde fabrikanter, hvilka bedrifva klädesfabrikationen i mycket stor skala, uppdragit en uttrycklig gränsskilnad emellan doffel och kasimirn. Jemte det vi nu till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bedömande öfverlemna, dels huruvida icke nyssomförmälte skråembete uti en af Tysklands störste fabriksorter, såsom varande helt och hålles opartiskt. uti förevarande afseende bör antagas ega vitsord framför fabriksföreningen i Norrköping, hvilken förening, enligt hvad dagliga erfarenheten gifver vid handen, med en sällspord ihärdighet använder alla medel till befordrande af den inhemska klädesfabrikationens prohibitiva intressen; och dels om ej det motiverade utlåtandet, afgifvet af de tyska fabrikanterne, bör ega töreträde framför meranämde förenings alldeles omotiverade utsago; få vi, i förhoppning att Eders Kongl. Maj:t lärer finna att vi, i hvad på oss berott, åstadkommit fullständig utredning derom, att ifrågavarande väfnader äro doffels, i djupaste underd. anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maj:t, med upphäfvande af generaltullstyrelsens öfverklagade beslut, förklara att desamma må af oss under sistsagde rubrik få förtullas. Göteborg den 25 Januari 1856. På denna underdåniga hemställan, som ingafs, efter hvad man finner, för omkring 7 månader sedan, har ännu intet svar anländt. Under tiden ligga de omtvistade klädespackorna i packhuset, utsatta för att förlegas och på annat sätt förderfvas. Det skall bli eget att erfara, af hvilken importörerna ämna fordra ersättning för denna förlust. BETÄNKANDE ANGÅENDE SVENSK-NORSKA KONSULATVÄSENDET. () Sedam komiten anmärkt att den här upptagit endast konsulaterna i sjöstäderne, att sådane äfven fin