Aftonbladet – 20 augusti 1856, sida 3

ätten sådan säönolikt icke heller Kommer: att i framtiden erfordras, vare sig på dessa eller andra ställen inne i landet, der konsulaters upprättande kan kotiima i fråga, lemnas följande öfversigt af förslaget till aflöningsstat, nemligen: Bidrag till TraktaJöntors. mönte. jostnader. Till en konsul i Helsingfors : . 2,000. 800. :s odito i Arckangel : : 3,009. 500. generalkonsul! i Helsingör 2,000. 500: on dito i Hamburg 2,000. 500: a dito i London . 3,000. -1,000. oP dito i Havre . —— 500. dito i Alger. . 2,000. 750. X dito i Alicante. —— 750. konsul i Gibraltar . . . —— 750. Bidrag till afiöning för en generalkonsul ochdiplomatisk peent i Portugal : . : ok . 2,000. 500. Dito dito dito i Italien sv 2,000. 500. Dito dito dito i Grekland : : . 2,000. 500. Dito dito dito i Turkiet . : : 2,500. -1,000: Dito dito dito i Förenta Staterna 3,000. 500. Dito dito dito i Brasilien . . . 3,000. 1,000. Till en konsul i Smyrna . . —— 730. generalkonsul i Alexandria 2,000. —1,000. dito i La Plata-staterna . 3,000: 500. Summa 33,500. 12,500. eller tillsammans 46,000 rdr specie. Dertill komma konsulernas inkomst af lästafgiften, hvilken i medeltal under åren 1850—54 utgjort för nedanstående orter följande belopp: Rdr Specie. Svenska Norska fartyg: fartyg. Summa S:t Petersburg . . . 250. 280. 530. Åbo . ERNA 20. 130. 150. Riga . . ss i I acc 230. 320. 550. Archangel. . . . . . — — 40. Odessa. . . . . 180. 320. 500. Helsingör . . . . . . cv 800. 400. 1,200. Aalborg: sonen cv a 270. 560. 830. Flensburg. : . : 3: 4 500. 18. 518. Kiel; ve: bror ov 4007 10. 410. Stettil.. . . . ss s 120. 150: 270. Danzig. . . . . . . . 40. 210. 250. Königsberg . . . . 80. 200. 280. Hamburg . ss vv 400. 350. 750. Libeck. . s: sor tor 1820. 20. 540. Bremeh : : i 3 3 1100: 100. 200. Amsterdam oss 200. 2250. 2,450. Antwerpen . . : . . 270. 340. 610. London . 5 2,700. . 8,900. 11,600. (1853 och 54: resp. 18840 och 14,930 rår spesie.) Calais RR Re i 40. 970. 1,010. (Dunqueruö : äl skola sånd Mira 80.) cd 100. Havre . VOR den Fälg 500. 1800. Bordeaux sv ooo ev 110. 360. 470. (La Rochelle. : . cos ungefär 240.) (Nantes öl ta RE DE TER. ungefär 260.) Marseille . . . . . . 850. 170. 520. Alger . . . . . 150. 70. 220. Alieante . . . . 230. 150. 380. (Malaga . . . oc cc ungefär 80.) Barcelona. : : 240. 220. 460. Bilbau : 2 so bee — 50. Cadik : : ::o:or:o: 220 100: — 320. Gibraltar . . 20 AN ek at 50: Lissabon . . sc. sor 420. 200. 600. S:t Ybes . . 800. 500. 800. Neapel. . sc: 0 — — 100. Messina .. bit —? 100. Livorno . asosececa cc — -— 100. Cagliari : : s 2: : oa oe 100: Gehtla ja aocier kotorna 3 on — 150. Maltä . . ss ss ss 66 a -— — 120. Triest . . . . . 150. 100. 250. Venedig . . . . so 20. 120. 140. Konstantinopel . . Ta so — a 150. Alexandria : . : . . 260. 880. 540. Newyork . . . . 3800. 450. 75. Öfriga hamnar . . . 100. 100. 200. Quebec . . ss ss 17. 606. 623. Rio de Janeiro. . . . 550. 80. 630 Bahia . . 0 300. — 300. Pernambuco . . . 100. -— 100. Om, såsom komiten föreslagit, lästafgiften nedsättes till hälften, minskas naturligtvis ofvanstående inkomster till hälften. De orter, der enligt förslaget konsulaterna skola indragas, äro här ofvan utmärkte med parentestecken. Inkomsten tillfaller de närmast ofvan stående. Komiten anser sig icke kunna på förhand bestämma möjligen i framtiden behöfliga ytterligare bidrag till kontorskostnader äfvensom behofvet af nya traktamenten. Men derjemte fordras särskilta kostnader för förvaltningen af gemensamma3a konsularärenden hemma samt till pensioner och exspektansarfvoden. Dock anser komiten att rikenas utgifter för det gemensamma konsulatväsendet icke under många år behöfver öfverstiga 70,0C0 rdr specie, hvilket belopp icke på långt när erfordras i den närmaste framtiden. Komiten redogör derefter för hvarje rikes särskilta bidrag till dessa utgifters betäckande. Det svenska är, såsom nämdt, obestämdt, men det norska har sedan år 1833 utgjort 15,000 speciedaler. Före denna tid uppgick det till 25,000 spdr, och för en budgetstermin ända till 30,000 spdr, ehuru beloppet i myntvärde var betydligt mindre, emedan anslaget var gjordt i sedlar. Någon viss proportion mellan rikenas ömsesidiga bidrag har hittills ej legat till grund för beloppet af det i Norge beviljade anslag, men det är uppenbarligen angeläget, att en bestämd regel i detta afseende fastställes. Efter komitens åsigt skulle ett rättvist förhållande mellan båda rikenas bidrag tillvägabringas, om Sverge tillsköte , oeh Norge ?, af det belopp, som vid särskilta tider erfordras för den gemensamma konsulsfonden. De omständigheter, som härvid, enligt komitöns förmenande, böra tagas i betraktande, äro å ena sidan storleken af hvartdera rikets handelsflotta, och å den andra dess folkmängd och vigten af dess handelsintressen, i hvilket sistnämda afseende: de särskilta rikenas utförsel oeh införsel torde kunna tagas till ledning vid bedömandet. Alla dessa omständigheter har komiten, vid bestämmandet af nyssaämda proportion, tagit i betraktande. Den åsigt har visserligen förut blifvit framstäld, att skoppsfarten borde utgöra den enda grund för beräknindet af dessa bidrag. Men med afseende å det ofvan yttrade tvekar komiten ieke att anse denna åsigt innebära en ensidig. och, oriktig uppfattning af förhållandet, helst skeppsfarten lemnar ett särskilt vederlag i dästafgiften. Den öfverlägsenhet, som Norge eger framför Sverge i afseende på skeppsfarten, medförer äfven att Norge genom lästafgiften erlägger desto större bidrag till konsulatväsendets underhåll, helst Norges ifrågavarande öfverlägsenhet hufvudsäkligen eger rum på de kertare farva:tnen, hvarest nu som framdeles konsulsbefattningarne till större delen uteslutande lönas med nämde inkomst. För öfrigt har komiten ieke förestält sig berörde propoörtion såsom ständig: och gällande för all framtid, emedan nuvarande förbållanden kunna undergå förändring, som göra en jemkning nödvändig. (Forts.)