Aftonbladet – 13 augusti 1856, sida 2

hvar och en af dem en båge i handen och ett koger på ryggen, hvaruti de förvarade ett rikt antal af dessa med hullingar försedda pilar, hvilkas uppfinningsrikt grymma uddar alltid uppväcka europgernas förvåning och fasa. Pontis såg med stigande förundran de begge figurerne uppställa sig på ömse sidor om dörren. Den mongoliske tyrannen hade för öfrigt valt med mycken urskiljning, ty de båda qvinnorna voro stora och starka, och passade således alldeles förträffligt till ett par qvins liga försvarare. Hur skall det nu gå med vår kärlek by tänkte den stackars Pontis, de der begge varelserne äro ju ett par riktiga fågelskrämmor, hvilka nog också ämna jaga all min fröjd på dör. ren ... men kanske är det ändå ioke så farligt, ty jag har hört sägas att indianskor skola vara mycket känsliga, och att de i synnerhet ej kunna motstå dans och musik... jag vill min själ, tjusa dem; för öfrigt så är det icke styrka, utan skicklighet som behöfs; och af den saken har jag, Gud ske lof, fått ganska tilltäckligt I Ayoubani, som också bet aktat sina följeslagerskors drägt, syntes belåten med deras hållning, ty hon log vänligt emot dem och räckte den ena cittran och den andra tam bour-de-basquen. Derefter började hon att dansa, sedan hon likväl först tvingat Pontis att sätta sig på den plata, hvilken hon sjelf fö innehaft, Om: sen någonsin skulle våga sig att säga ett enda ondt ord om indianskornas dyrq; min närvaro, skall jag ganska tryggt. och det vid min heder, kunna försäkra Bla, att åygdigare varelser ännu aldrig förrskönat verlden ty när har man väl t. ex, gett en fransyska taga öskort med sig när hon ilar till ett kär leksmöte?... Jo, frar.syskorna se mig just så ut, som om de hade list att dansa fandango då de besöka sina älskare! ... Nej, det ur ta mig fan endast en indianska! ... Ja tacka vet Jag min gula dufva; hon är ändå bättre och oskyldigare än alla andra!, Och utom sig a förtjusning betraktade han