Aftonbladet – 9 augusti 1856, sida 2

Article Image
med Österrike, länge insett nyttan häraf, och äfven vi sjelfva under den s. k. frihetstiden i krigsoch amiralitets-kollegiernas riksdagsberättelser egt en början till denna icke ovigtiga gren af statistiken. Hvad finansväsendet angår, kommer visserligen en lättare öfversigt af statens årliga finansiella ställning att i den blifvande nya rikshufvudboken e-hållas. Men då, i följd af vårt försvarsverks . egendomliga beskaffenhet m. m., ej alla de till olika allmänna ändamål utgående bidrag uti räkenskaperna uppföras. hvarföre ock en jemförelse häruti med andra länder skulle blifva otillfredsställande, anser komiten en så vidt möjligt omfattande och pålitlig öfversigt af hela finansverket genom det statistiska embetsverkets försorg böra hvart 5:e eller hvart 10:e år tillvägabringas på sätt, som komitån blott till en del likväl antyder. Jemte denna öfversigt af finansverket skulle äfven åtskilliga grenar af statistiken, hvilka nu i vårt land föga eller alls icke bearbetas, komma att åligga det statistiska embetsverket, nemligen kommunaloch fattigvårdsstatistiken, läroverksstatistiken samt redogörelsen för kommunikationsanstalterna och rikets penningeoch kreditväsende. Kommunalstatistikens ofullständiga bearbetning anser komitn med skäl såsom en af de väsentliga bristerna i vår nuvarande statistik, hvarföre hon äfven hos oss förordar summariska uppgifters infordrande öfver de olika kommunernas inkomster och utgifter, ehuruväl det detaljerade offentliggörandet af hithörande uppgifter, hvarunder äfven fattigvårdsstatistiken inbegripes, synes kunna inskränkas till hvart 5:e eller 10:e år och då ställas i samband med de särskilta redogörelserna öfver olika landsorters tillstånd Få grenar af vår officiella statistik, om ens någon, torde befinna sig i ett så bedröfligt skick, som den öfver våra offentliga undervisninysverk. Bristen på fullständiga och ändamålsenligt ordnade uppgifter öfver deras tillstånd må nu väl till en viss grad, såsom i komitåns betänkande skett, med skäl tillskrifvas saknaden af en gemensam styrelse för rikets undervisningsverk; men det kan icke hel: !er bestridas, att äfven af den splittrade och bristfälliga styrelse, som funnits och finnes, en vida bättre vård af denna vigtiga gren at förvaltningen bort kunna väntas, än som blifvit deråt egnad. För att blott exempelvis tala om elementarläroverken, erinra vi, att enligt den ännu gällande 1820 ärs skolordning en så kallad revision öfver dessa läroverk skulle sammanträda hvart tredje år i Stockholm och att samtliga läroverken skulle afgifva sina berättelser med vissa statistiska uppgifter till denna revision, som sedermera borde sammanställa. dem i en berättelse för hela riket. Under de 35 år, som förflutit sedan skolordningen utfärdades, har nu denna skolrevision, som under tiden bort vara sammankallad elfva gånger, i följd af vederbörandes törsumlighet,. endast tre gånger blifvit sammankallad, nemligen första gången 1824, andra gången 1832, således efter 8 års: mellantid, samt tredje gången 1843. eller först efter en ny mellantid af I1år. Följaktligen hafva också under hela denna tid endast trenne berättelser om läroverken blifvit afgifna; och för de tretton år, som förflutit sedan den sista berättelsen afgafs, en tidrymd under hvilken likväl särdeles vigtiga förändringar vid våra läroverk blifvit vidtagne och ännu vigtigare ifrågasatts, saknar man helt och hållet någon officiel sammanställning af underrättelser om våra läroverk. Det torde vara svårt att uppvisa något annat land, der man på sådant sätt bereder sig till utfärdan det af en ny skolordning. När härtill lägges, att äfven de tre utkomna berättelserna i följd af bristfällig uppställning icke ens för den tid de omfatta lemna de upplysningar, som man i statistiskt afseende borde af dylika berättelser kunna med skäl fordra, så må man väl förundra sig, att cheferne för ecklesiastikdepartementet, den ene efter den andre, alls icke vidtagit ringaste åtgärd för att fylla den brist, som väl eljest för ingen borde varit mera känbar, än Just för dem. Då komiten, såsom man kunnat vänta, endast med särdeles lätt hand vidrört de brister, vi här åsyftat, har det synts oss vara skäl att derpå fästa en allmännare uppmärksamhet. Sedan komiten i korthet erinrat om befintliga källor för kännedomen om våra undervisningsverk af olika grader samt visat, att redogörelser från de flesta ingå till olika myndigheter eller åtminstone äro anbefallda, — att befallningarne icke alltid åtlydas, torde här böra läsas mellan raderna, — slutar komitn med skäl, att det skulle för den officiella statistikens fullständighet vara af väsentlig vigt, att en fortlöpande sammanställning äfven af alla dithörande uppgifter offentliggjordes. — Prins Oscar har, enligt Posttidningen tillhandakomna telegrafdepescher, på danska örlogsångfartyget Slesvig, som konung Fredrik stält till hans förfogande, i förgår e. m.

9 augusti 1856, sida 2

Thumbnail