Aftonbladet – 9 augusti 1856, sida 2

Article Image
— Vi började i går att kasta en blick på Sverges statistik med ledning af det nyligen derom afgifna komitebetänkande, och vi egnade dervid uppmärksamhet åt befolkningsstatistiken, som, huru ofullständig och otillförlitlig den än är, likväl hos oss i några afseenden kan anses säsom jemngod med många andra länders, och hvars fortgående bearbetning dessutom redan är sekelgammal. Vi öfvergå nu till en gren af statistiken, som, ehuru den rörer landets modernäring. jordbruket, hvilket tvifvelsutan är det yrke, hvars tillstånd och framsteg det är vigligast att känna, likväl bland den officiella statistikens olika grenar hos oss hittills blifvit minst fullkomnad. Då alla beräkningar af åkerbrukets afkastning måste blifva högst otillförlitiga utan en noggrann kännedom om arealen, hvilken sålunda är af yttersta vigt för jordbruksstatistiken, uppehäller sig komiten först vid frågan om kännedomen af jordens areal och i synnerhet vid den odlade jordens vidd, innan den öfvergår till sjelfva den egentliga landtbruksstatistiken. Det visar sig häraf, att, oaktadt upprepade försök att fullständigt uppmäta och kartlägga jorden allt sedan Karl IX blifvit gjorda, man ännu i dag ej synas hafva nått något synnerligen tillförlitligt resultat, under det främmande länder, som länge, i likhet med oss, härutinnan misslyckats, de senaste decennierna genom kraftiga åtgärder på en jemförelsevis kort tid lyckats fullborda er dylik kartläggning med en noggranhet, som i Svergei allmänhet icke ens är nödig. Så; Frankrike, Belgien, Österrike, flera andra tyska stater m. fl. Att för öfrigt arealberökningarne och de topografiska kartorna vid bedömandet af jordens beskaffenhet ej göra tillfyllest, utan att härtill äfven fordras utförliga geognostiska kartor och beskrifningar, har Danmarks exempel bevisat, och ligger i sjelfva verket i sakens natur: Kännedomen om jordens vidd och beskaffenhet torde emellertid hos oss, i anseende till den dryga kostnad och möda, som med dess förvärfvande är nödig, först efter hand kunna vinnas, ehuru visserligen de i landtmäterikontoren befintligs samlingar och specialkartor endast behöfva granska och kompletteras, för att kunna lemna e för jordbruksstatistiken oundgängliga uppgifter rörande arealens fördelning. Komiten hemställer i detta. afseende äfven, att en tryckt förteckning upptagande socknevis alla jordegendomar (ungefärligen såsom i Norge), för

9 augusti 1856, sida 2

Thumbnail