Aftonbladet – 4 augusti 1856, sida 3

torra på ell allllat atalle I DVlidUclj, HVaruvll ch liflig sympati yttras för ODonnel och dennes senaste bragd, hvilken frånkännes egenskap af statskupp, enär drottningen endast skulle utöfvat sitt prerogativ, och hvaruti man beskyller för förblindelse de utländska tidningar, som ej dela Monitörens sympatier för ODonnel, och som vågat tala om statskupp, förklarar Indpendance Belge sig tillhöra dessa tidningars antal, och yttrar sig härom på följande sätt: Skulle drottning Isabella, då hon förändrade sin rådgifvarepersonal, verkligen ej haft annat i sinnet än att utöfva ett af sina grundlagliga prerogativer, så förefaller det åtminstone besynnerligt, att hon beledsagat denna åtgärd med att förklara hela Spanien i belägringstillstånd, och detta innan den ringaste folkrörelse, det ringaste motstånd egt rum, ja innan man ens visste af kabinettsombytet. Man får ej glömma att de förordningar, hvarigenom det nya kabinettet bildades, och den, som tillkännagaf att hela riket var försatt i belägringstil!stånd, på samma dag kungjordes i officiella iidningen. Då drottningen vid den nya ministerens bildande satte ett dylikt vapen i dess händer, är det föga troligt, att kabinettet ej kommit till makten för annat än att fullgöra en konstitutionell plikt. Det var i begrepp att dekretera undantagsåtgärder, och måste derföre utrustas med en utomordentlig myndighet. Rörande samma artikel i Monitören skrifves från Paris den 27 Juli: Som ni lätt kan föreställa er, talar man här i dag om ingenting annat än om Monitörens not. Den har flutit ur kejsa ens penna, oc man säger, att Persigny arbetat med på redaktionen deraf. De mera gynsamma underrättelserna från Spanien å ena sidan och Englands klagomål å den andra ha påskyndat offentliggörandet af denna märkvärdiga not. Frankrike visar här ifrån sig hvarje öfverensstämmelse med absolutisterna, äfvensom alla sympatier för Espartero. Man lugnar äfven England på samma gång man söker rädda sin egen åsigts oberoende. Man ställer sig på ODonnels ståndpunkt, och tillämpar på Spanien 1789 års konstitutionella grundsatser. Derjemte säges, att äfven Frankrike representerar dessa grundsatser, I vilket visserligen bör förmå ODonnell att lämpligen ansluta sig till den slags konstitutionalism, som här är gällande. Möjligen uppkommande misstankar om biafsigter från Frankrikes sida vederläggas på förband, och eburu ej talas om intervention, så vill man lugna farhågorna äfven i detta fall. Man säger att kejsaren före offentliggörandet af denna not skickat drottning Isabella ett bref, hvaruti ban tillråder henne att uppriktigt hålla sig till ODonnel och dennes vänner, emedan detta vore det enda räddningsmedlet. Isammanhang med detta bref stär drottning Isabellas befallning till Narvaez, att åter begifva sig till baden i Vichy. Man kan antaga, att denna artikel emotsvarar de instruktioner, hvilka franske ministern i Madrid erhållit. Men då Monitören påstår, att ODonnel icke gjort någon statskupp, så synes tidningen ha förgätit, att den nye ministern med våld åtskilt cortes och ej låtsat om deras misstroendevotum. ITALIEN. I en skrifvelse från Turin af den 24 Juli meddelas ett rykte, att Mazzini skulle ha uppehållit sig några dagar på genuesiska omrädet. Brefskrifvaren anser saken, ehuru ej bestyrkt, ingalunda osannolik, då man vet, att Mazzini tid efter annan brukar företaga dylika utflygter för att lifva nitet hos sina anhängare, men tillägger, att i fall han verkligen kommit till Italien, så skulle han ha funnit sina förhoppningar bittert besvikna. Hans anhängares leder ha mycket glesnat, de piemontesiska iderna ha vunnit ett omätligt inflytande, och alltedan den ryktbara sessionen på kongressen i Paris den 8 sistlidne April kan mazzinismen anses utdöd i Italien. Öch detta är det vigtigaste draget i Italiens nuvarande politik. Från Rom skrifves den 17 Juli, att polisen för någon tid sedan lagt beslag på den Heliga stolens officiella blad Giornale di Roma. Anledningen lärer ha varit följande. Päfven hade i Journal des Debats läst ett tal aflorc Palmerston om romerska folkets lidanden Piux IX var så öfvertygad om falskheten af alla de beskyllningar, som framstäldes i nämde tal, att han önskade göra folket sjelf till domare häröfver. Kardinal Antonelli, hvilken H. H. meddelade det puts och den näpst han ville tillfoga Englands förste minister, var ej alldeles så fullt öfvertygad som påfven om) det enhälliga ogillande som lord Palmerstons yttrande skulle väcka inom Kyrkostaten. Men då han ej vågade alltför tydligt frambålla detta, eller envisas att genomdrifva sin afsigt, Jät ban införa talet i officiella tidningen, förbehållande sig att på omvägar tillintetgöra verkningarne af ett i otid skedt offenliggörande. Giornale di Roma införde talet, men strax sedan bladet utkommit, stormade en svärm af polisagenter in på alla kaffeer och publika ställen för att bemäktiga sig den olycksaliga nummern. Genom telegrafen afsändes befallning till postkontoren att ej utdela den i provinserna. Enligt telegrafunderättelse från Turin af den 26 Juli ha i Neapel åtskilliga arresteringar egt rum, deribland af en handelsexpedit, som redan i 1848 års oroligheter hade varit mycket delaktig och värfvat lazzaroni för den då bildade frikåren. AMERIKA. Kabinettet i Washington har i fråga om pariserdeklarationen öfver de neutrales rättigheter under sjökrig och kapareväsendets undertryckande förklarat, att den vill biträda densamma, likväl blott under vilkor, att de europeiska mäkterna äfven afstå från att genom krigsskepp borttaga privategendom. — Mr Oliver hade i senaten å kansaskommissionens minoritets vägnar afgifvit en ganska utförlig berättelse, hvari han söker visa att abolitionisterna hafva skulden till anarkien i Kansas. — I representanternas hus hade voterinom arm Rinoksg tUteslutanda för dat 4813 han