Aftonbladet – 24 juli 1856, sida 3

tagit i rörelsen på folkets sida, men snart ha: dragit sig tillbaka. Drottningen hade, för att förekomma olyckor, med stort personligt mod begifvit sig in midtibland de kämpande, och hennes närvaro åstadkom den lifligaste bänförelse på båda sidor. Franske krigsministern Vaillant lärer redan ha erhåilit befallning att vidtaga anordninga: för bildandet af en observationsarme emot Spanien. — Den 17 dennes hade drottningen i ODonnells sällskap mönstrat garnisonen. Den 18 skulle de fallna soldaterna högtidligen jordfästas. En del af tidningarne i Madrid ha indragits. I Saragossa har den af civiloch militärmyndigheterna ledda uppresningen, som ansågs vara för Espartero, ännu icke blifvit dämpad. Den sistnämde har dragit sig tillbaka till Logronno. Journal des Debats tror, att ODonnell, efter att ha låtit promulgera den af de konstituerande cortes voterade grundlag, kommer att styra konstitutionelt, och ser en garanti för ministerns goda afsigter deruti, att några moderata progressister, deribland Lazuriaga, Esparteros synnerlige vän, fått inträde i kabinettet. JIndependance Belge deremot anser detta endast ha varit en taktik för att ej i farans stund stöta ifrån sig progressisterna; men att, ifall ODonnell skulle bli mästare öfver uppresnin gen i provinserna likasom i Madrid, så komne innan kort cortes att upplösas, tryckfriheten jemte andra friheter att suspenderas o. 3. Vv. Telegrafunderrättelser meddela, att Espartero strängt bevakas i Madrid, att lugnet återstälts i Barcelona, der nationalgardet blifvit afväpnadt, och att en junta bildats i Saragossa. — Staden Bilbao har förklarat sig emot ODonnels minister och för Espartero. Exministern Escosura, som på folkets sida deltog i gatustriderna, bar derunder blifvit sårad. Enligt Monitören för den 21 dennes äro underrättelserna från Spanien mera lugnande. Rörelsen i Saragossa hämmar telegrafiska meddelanden. I Madrid är lugnet betryggadt. ITALIEN. Frågan om konungen under nuvarande konstitutionella förhållanden skulle kunna bevilja amnesti, har blifvit bejakad af hela sardinska statsrådet, för hvilket äfven domstolspresidenterna i Genua och Casale samt de högre juridiska embetsmännen i Turin voro tillkallade. Deremot svarade man nekande på frågan om konungen egde makt att enskilt benåda dem, som blifvit kontumaciter dömda. Man tror att en amnesti är snart förestående. Till Indpendance belge skrifves den 12 Juli från Turin: Det är ett faktam, att under senaste tiden underhandlingar bedrifvits mellan Rom, Neapel Toskana och Modena och ännu fortfara, angående vilkoren för en liga mellan dessa stater under Österrikes beskydd. Likaledes är det otvitvelaktigt att till följd af påfvens sammankomst med konungen af Neapel kardinal Antonellis motståndspolitik för kyrkostaten fullständigt segrat. Från Wien åter skrifves till Times om en ny not till Neapel med uppmaningar att göra neapolitanska regeringen uppmärksam på de oundvikliga följderna af den fientliga ställningen till vestmakterna. Också uppgifves det pu alltmera såsom säkert att jäsning råder äfven bland trupperna och på flottan. Enligt bref, som den 12 ankommo till Turin, hade en liberal demonstration förefallit i Neapel. Polispresidenten Campagna hade föranstaltat en lazarondemonstration, som skulle uttrycka folkets belåtenhet och dess motvilja mot reformer. Detta framkallade genast en motsatt demonstration. Stora hopar arsetare och borgare tågade med en trefärgad fana i spetsen genom gatorna och ropade lefve konstitutionen! Lefve de allierade! Första försöket af polisen att skingra massorna misslyckades, och först sedan man utvecklat större makt kunde lugnet återställas. En mängd häktningar följde härpå i alla delar af staden. Konungen qvardröjer i Gaeta. Poerio måste opereras; kedjorna hade förorsakat en svullnad på benet. Han befinner sig redan något bättre, ehuru hans bröst är ganska angripet. — Turinertidningarne försäkra att ryska sändebudet rådt konungen att nedlägga den politiska processen, vid hvilken verkligen skandalösa historier komma i dagen, men konungen har svarat, att hvad som var påbörjadt skulle också slutas. GREKLAND. Englands och Frankrikes sändebud hafva öfverlemnat till grekiska kabinettet likalydande noter, innefattande häftiga förebråelser för landets beklagansvärda tillstånd, som blir allt värre till följd af det dåliga valet af embetsmän i alla grader. Tillika häntydes på att ockupationen ej skall upphöra förr än ett bättre tillstånd är infördt. Man befarade att denna not blott var en förelöpare till andra verksammare åtgärder. Från Atken skrifves den 12 Juli till Hamburger Nachrichten: Från Odessa tillkännagifves att 7 fartyg med sådana personer, som tillhört den grekisk-ryska legionen skulle snarligen ankomma till Grekland. Grekiska regeringen protesterar emot deras inlöpande och har begärt franska amiralens hjelp. — Marskalk Pelissier väntas till Pireeus, och man tror att han skall underrätta sig om förhållandena, samt i nödfall qvarlemna förstärkningar. TURKIET. Den 11 Juli skrifves från Konstantinopel att blott 15,000 fransmän och knapt 4000 engelsmän befunno sig qvar i Levanten. Liägret vid Maslak var delvis uppbrutet. Stora engelska hömavasiner hade blifvit förstörda