Aftonbladet – 24 juli 1856, sida 3

att oaktat de sista underrättelserna från Kap gifva anledning hoppas att lugnet derstädes icke skall blifva stördt, har regeringen likväl funnit sig föranlåten ditbeordra truppförstärkningar. — Ett af hr Oliveira väckt förslag om vintullens nedsättning blef af motionären sjelf återtaget, sedan skattkammarkansleren framställt den invändning, att staten för närvarande ej kan umbära den af vintullen härflytande inkomst. En i underhuset framstäld interpellation rörande slafhandeln har gifvit lord Palmerston anledning uttala sitt missnöje öfver den lamhet, hvarmed spanska regeringen tillvägagår vid uppfyllandet af sina löften om undertryckandet af slafhandeln på Cuba, som tid efter annan åter blomstrar upp, ehuru lorden likväl på det hela taget ansåg den nu hafva betydligt aftagit i jemförelse med fordom. — En öfverhuskomitå, som halt att yttra sig om sättet för dödsstraffets verkställande i England, dervid det hufvudsakligen handlade vm huruvida afrättningarne böra vara offentliga eller icke, har uttalat sig för det system, som sedan ett par år följes i Preussen, d. v. 8., att afrättningen verkställes inom fängelset i närvaro af ett inskränkt antal vittnen. Times bekämpar detta utlåtande och förfäktar obetingadt offentlighet vid afrättningarne. Den 18 interpellerades Palmerston i underhuset i afseende på främlingslegionerna, men vägrade hvarje upplysning om det ändamål hvartill man ämnade använda dessa trupper. Bref till Globe, påstå, att trots de amerikanska neutrealitetslagarne hållas i Förenta Staterna helt öppet värfningsbyråer för Walkers armå, utan att regeringen på minsta sätt blandar sig i saken. Det säges att rekryter dagligen afgå till Nicaragua, och man tror att afsigten är att derifrån göra ett anfall på Cuba. Den 16 var i lägret vid Aldershot en stor revy, som bevistades af prinsen och prinsessan af Preussen samt båda parlamentshusens medlemmar. Wid Aldershot föreföllo den 17 dennes ånyo blodiga slagsmål mellan tyska och engelska soldater. Många lära vara svårt sårade. Kavalleriet måste göra chock för att återställa lugnet. Times berättar, att amerikanska sändebudet hr Dallas blifvit bemyndigad att framställa följande förslag till ordnande af den Centralamerikanska frågan: San Juan (Greytown) förklaras för fristad under Nicaraguas öfverhöghet; Mosquito-landet förklaras för ett afsöndradt territorium, hvars besittning garanteras mosquito-indianerna, hvarvid till mosquitohöfdingarne under viss tid utbetalas en bestämd årlig sämma; England afträder Bayöarne till Honduras; Belize förblir en britisk besittning med de gränsor det hade 1850; Central-amerikas stater ikläda sig garanti för fri förbindelse mellan de båda Oceanerna. Tory-bladet Press, påstår att England till Neapel framstält följande trenne fordringar, nemligen: allmän ooh obetingad amnesti, en ministerförändring och förändring af flera bland. rikets lagar. Konungen skall i sitt svar ha tillbakavisat hvarje främmande i-blandning. Frankrikes meddelande till Neapel i samma ämne säges vara affattadt i en mera hofsam och försonlig anda än den engelska. Amiralitetet har från Malta erhållit underrättelse, att transportångfartyget Spartan med 10 officerare och 796 man af den från Krim återvändande landttransportkåren ombord strandat på afrikanska kusten, men att man emellertid lyckats berga manskapet på en i närheten befintlig liten ö, dit bjelp blifvit afsänd från Malta. Uti en kolgrufva vid Cardiff i Glamorganshire ha genom en explosion 110 personer omkommit. BELGIEN. Från Brässel omtalas ryktesvis, att det icke ansågs omöjligt att drottning Victoria och prins Albert komma att öfverraska konung Leopold vid hans 25-åriga regeringsjubileum. Man tror att med anledning af denna högtidlighet kommer att utfärdas en amnesti för alla politiska förbrytelser utan undantag eller förbehåll. Independance vederlägger alla rykten derom att konungen skulle nedlögga regeringen. TYSKLAND. Preussen. Tidningen Publicist påstår, att Hinkeldeys mördare hr v. Rochow ännu icke af krigsrätten fått sin dom. Baden. 1 Heidelberg har under de senare dagarne herrskat stor uppståndelse. Saken förhåller sig i korthet sålunda, att en student, som burit våldsam hand å en annan, blifvit derföre relegerad från universitetet. Studenterna synas likväl ha tagit parti för den förvisade, och då han begaf sig bort åtföljdes han till nästa jernvägsstation, Ladenburg, af ungefär 200 studenter. Dessa råkade här i strid med staden Ladenburgs invånare (af hvad anledning synes ej rätt tydligt af berättelsen) och hade sannolikt råkat ganska illa ut, om icke myndigheterna lyckats bereda dem tillfälle att få temligen helskinnade begifva sig å väg. Efter återkomsten till Heidelberg företogo sig de 200 åtskilliga demonstrationer för den akademiska friheten, hvilka besvarades af myndigheterna med en förordning om studentkårernas upplösning, förbud för studenterna att bära sina färgor oeh hotelse med relegation för den som lemnar staden. Det förmodades likväl att denna hotelse till trots samtlige studen er skulle inom 24 timmar lemna staden. Med anledning af allt detta hade emellertid några kompanier infanteri blifvit från Karlsruhe skickade till Heidelerg. i ERR—-—-—— RR RA AA FAR NE