Aftonbladet – 23 juli 1856, sida 2

ben något ondt?... Nej, visst icke; men jag vill att han i sin förrymde fånges ställe skall visa mig en noggrann och tydlig förklaring, hvaruti,denne erkönner det vara en la Ramee ochieke en Valois, som genomborrat muren: . Begriper du?... På dett: sätt är jag alltid den, som. vinner :först.sjar jag in ett rep och sedan får jag det utomordentliga nöjetratt se hertiginnan skratta med full hals, för att dölja sin harm när. jag. visar henne skriften, och det är minsann något värdt det ocksål! Skratta! :....nej, gråta skall .hon, den förbannade pulverhexan utropade Orillon med en blick, som sökte att genomborra afvenbokshäcken. Hon dör väl af raseri på kuppen, om Jag känner benne rätt Jag upprepar ännu en gång,, inföll Henrik lugnt, att det ej kan vara någ n fara uti om en la Ramee rymmer... med en Valois vore förhållandet naturligtvis helt annorlunda. Jag först.r! mumlade Crillon och förde monarken tillbaka till trappan, hvarest flere ädlingar otåligt afvaktade herrskarens återkomet. Derefter lemnade den tappre generalen sin konungslige vän, för att skynda till Esperance;hvilken med: glädjestrålande -bliekar och leende däppar-störtade emot sin ädle beskyddare. Tack, tackl utropade han och tryckte varmt chevalierens bänder. Jag hade sjelf förutsett. nödvändigheten af denna förklaring och jag lofvar till och med att hans majestät skall-erhålla den vida fullständigare änhan syntes önska... Men nu till medlen ? Jag går i afton till gubben du Jardin, inföll. Crillon. : För att bedja honom utbyta fångens fängelse emot lilla vidskammaren, som jag satt uti?... Är det ej så?