Aftonbladet – 23 juli 1856, sida 2

Och tillika Jade kejsarens frisinthet ett visst S värde på-att bibehålla och vårda den natioti nella kommunalförfattningen på kronogodsen. :b Huru -mycket än denna-:omsorg om kronohb bönderna förtjenar att:erkännas och värderas, : så kan man likväl icke-neka, att den började g utöfva ett demoraliserande inflytande på de F angränsande privatbönderna. De förras bättre s belägenhet väckte de senares afund; och lik-:c väl kunde åtminstone de mindre godsegarne r1 icke lätt göra dylika eftergifter utan att ruir nera sig. Dertill kom att man. i kronobön-.! dernas kommunalförfattning såg en återgång tf till det gamla kommunistiska samlifvet; och ic äfven derföre afundades man dem. Till följd 1 häraf blefvo de privates kommuner allt mera 1 fientliga mot sina -godsherrar,-Jliksom emotemi c betsmännen, hvilke mantillskreflika liten god 1 vilja som adelsmännen. NT Fill följd: deraf lät Alexander, synnerligen 1 när de, napoleonska krigen-upptogo. hans tanit kar, emancipationsfrågan hvila. Efter den eui3 ropeiska fredens återställande återkom Kan lik1 väl och med förnyad förkärlek till densamma. j1 De reformer, som emellertid blifvit genomförf da i Preussen af Stein, och den senares.per-f sonliga anseende hos kejsaren uppmuntrade honörsa till verksamhet. Han sysselsatte sig nu lifligt med iden att fullkomligt och gej nomgripande upphäfva difegenskapen. Österli sjöprovinserna, med den tyska .prägeln hos dervarande adel, syntes honom lämpligast förs försöken. .. Och försöket lyckades...I Estland4: upphäfdes lifegenskapen genom en ukas af-d.13 16 Maj 1816, i Kurland ett år senare genom i1l ukasen af d: 25 Aug. 1817. : För Liffland ingaf dervarande adel till kejsaren ett dyliktt förslag i Mars 1819, hvilket ock samma årji kom till utförande. Härigenom blef visserli: gen bonden i Östersjöprovinserna personligen fris men utan att återbekomma någon rätt till I! jordegendomen; och denna omständighet var : honom alltid en nagel i ögat emot adeln (som äfven — efter, hvad kändt är — gjort ! ; L l i ; allt,hvad den kunnat för att beröfva bonden förmånernaraf ;hans. befrielse). ---: ct Profvet hade likväl i det öfriga riket gjort mera uppseende än Alexander förmodade., Det. visade sig, .så-snart emancipationsfrågan bragtes å-bane, äfven för det-egentliga Ryssland. Den jordegandeadeln vägrade att ingå på saken, och. vågade till och med hota. Regeringens mod och kejsarens ihärdighet förlamades genom dessa hinder, så mycket mer somrAlexanders liberala: tänkesätt: vid : denna tid började förändra sig. Blott enstaka fri-1: gifningar, på kronodomänerna äfvensom här och der af ädelmodiga-godsegare utmärktenu mera Alexanders regering. Detta afbrott qväfde återigen bondeståndets förhoppningar. Att det hade sådana; bevisa: de bondeupplopp som år 1824 -utbröto i flera I guvernementer. I Nowgorodska guvernementet. gingo de missnöjde till och med så långt, att de vågade anhållå-enkekejsarinnans vagn och :till henne öfverlemna en kraftig petition, hvari de begärde lättnad i sina-förkrossande bördor. Den bestörta damen hänvisade dem till monarken, som följde henne. När Aler! xander ,palkades, knäföllo.bönderna på Jandsvägen, som de: sålunda stängde, och :tvungo honom på detta sätt att afhöra deras klagomål. Denna: djerfhet misshagade czaren. Han afskedade de -bönfallande tort -med-den förklaring, att han skulle taga i öfvervägande hvad han erfärit; men han gaf dem böpeskriften tillbaka och lät dem förgäfves vänta på någon resolution. -Till-följd häraf tilltog missnöjet och spridde sig så, att ansåg si föranlåten undertrycka -det med vapenmakt, så i mycket mer som samtidiga rörelser i militär; kolonierna, om .icke äfven till sämmansvärji ning in m stående armåns-syntes .stå i betänkligt-sammanhang med dessa bondetumult. I När man ofvanifrån afstod från emancipatioi nen, och vanmakten bland de lifegna hindrade i hvarje rörelse nedanifrån, blefvo godsherrarne så mycket säkrare,-ochderas lust att godtyckligt behandla-delifegna tilltog. Visserligen var herrarnes makt icke oinskränkt; de kunde i väl efter behag straffa sina slafvar, men hade icke rätt att stympa dem eller bringa deras lif i fara; också fingo de icke döma öfver deras brott, utan. detta tillhörde domstolarne. Men ; list och intriger förstodo att kringgå dessa hin; der. Det skändligaste missbruk uppstod deraf, ! att herrn hade rätt att skicka den lifegne, j som begått ett brott, till Siberien. Man be-! gagnade denna rätt på det sätt; att förbrytelser diktades på den man hatade eller ville j förderfva, så att man kunde begrafva honom ; lefvande i Siberien. -Dertill behöfdes blott! lokalmyndigheternas bifall, och : detta kunde ; herrn lött-förskaffa sig. Mest begagnade man ; detta medel för att göra sig af med de lifegna, i; hvilkas ungdom och: kraft voro utslitne, och i hvilka. genom sin ålderdom eller svaghet blefvo besvärliga. Då lagen icke tillät att döda, så ryckte man med förfinad grymhet, under! förevänning af något brott, de arma menniI skorna med våld från deras hustrur och barn, för ätt skicka dem som verkliga brottslingar, till Siberiens ödemarker. Bland de många tilldragelserna af sådan art gjorde synnerligen ett fall, som inträffade år 1824, det största uppseende. Batuinko, en rysk embetsman, hade år: 1812 adopterat dot-1 tren till en ibans husaflidew frånsk general för att tillskansa sig hennes arf. . Sedermera stötte: han henne ifrån sig, och gjorde henne till lifegen. .. Slutligen beskylde han -henne för ett emot honom företaget förgiftningsförsök, för att sålunda ..kunnagöra sig . alldeles fri från ! benne. I stället för den franska flickan; instäldes en af hönom mutad piga inför domstolen, och hon erkände sig skyldig; men. sedan.blef ; fransyskan häktad -och bortsläpad på vägen till ts AE SNR Sör Ar ROR KSR larsenalen och närma giv den hestämda mö