Aftonbladet – 19 juli 1856, sida 3

a Rosttal 2 förbindelser till eder, oeh vi tala här så väl i vårt eget namn som ock i. våra kamraters i alla de Italiens stater och provinser. dem det ej är tillåtet ati yttra sina tankar och känslor. De principer, som af grefve Cavour i Paris uttalats, äro desamma, för hvilka så många af våra bästa och tappraste landsmän fallit ett offer. Ända tills helt nyligen var det ej annat än rättsinniga och varma sträfvanden hos eti visst parti, som med oro och ovilja betraktades af Europas makter och äfven af dess nationer, hvilka ansågo dem innebära vådor för allmän fred och säkerhet. Men dessa principer ha nu funnit en öppen och laglig väg att yttra sig; de ha förkroppsligat inom en fri och likväl lagbunden och fridsam stat: de äro erkända af en legitim konung; de gå ut i verlden under en känd och aktad fana. Denna fana, M. H., vår nationella fana, Italiens enda hopp, rest och uppburen af vår ädle konungs ståndaktighet och trofasthet, har icke utan ära svajat vid sidan af Englands och Frankrikes på tauriska halföns stränder. Den har omsider sammanfört och förenat alla italienares hjertan. behof, iutressen och önskningar, och hos dem ingjutit ett fast hopp, att stunden snart är inne, då de medelst enhällighe: och manmnamod kunna göra landet till sitt land. Till påskyndandet af denne stund ha mäktigt bidragit alla fria tidningar i Europa, och främst de friaste bland alla — Englands. Engelska pressen har ihärdigt framhållit Italiens sak inför allmäsna opinionens domstol; den har inför Europa visat, att våra nationella sträfvanden icke äro rvridna ynglingars vilda drömmar eller obetydliga ntasters sammansvärjningar, utan att de lika delales af alla de män, som förstodo det verkliga, det ryckande, det oemots åndliga behofvet hos ett deadt och förtryckt land, suckande efter enhet, frihet ch ett manligt häfdande af sin bördsrätt. Denna oress har visat, att Italien icke kan styras medelst ängelser och stupstockar; att den känsla, som nu inm landet är väckt, icke kan qväfvas i blod, utan leraf blott allt mera stärkes. Vi betvifla ej, att lenna press nu skall fullfölja sin heliga kallelse, och lå dagen är kommen för ett förnyande af vår naionella kamp, skall den för oss hafva samlat välinskningar och sympatier från frihetens och framåtkridandets vänner öfver hela verlden. Hafven deräre tack, m. h., för de ädla oeh ridderliga känslor ådagalagt för de förtryckt.s sak. Vi äro endast nglingar, ock kunna ej göra merän gifva eder detta inga tecken af vår aktning och taeksamhet. Men len dag är måhända snart för handen, då Italiens ungdom mognad kan stå vid det gamla Englands sila, och utkämpa den politiska och religiösa frihetens ak öfver hela verlden, samt visa sig värdig aktning f fria män i Englad af alla partier. I studentkårens namn: Underskrifterna.s