Åter frågan om förbättring I emhetsoch tjenstemäns lönevilkor.. Vi meddela här fortsättning och slut på dett af en tjenstemah insända uppsats i detta ämIr hvaraf början . meddelades i -gårdagens ad. 4 Äfven finnes det en annan tjenstemannakår, nemligen, den som utgör styrelse för större delen af rikets småstäder, hvilken utan skada skulle kunna betydligt. reduceras, och dessa städer i stället förläggas under landsrätt; men då en sådan förändring, i strid mot städernes privilegier, ej kan ske utan dessa städers eget medgifvande, samt städerna-ej lära vara hugade att derpå ingå, torde frågan derom ej nu böra utgöra skäl att förvägra den äskade löneförhöjningen, Måhända torde, inom armån, åtskilliga regementen kunna förvaltas af en gemensam chef, helst när de äro förlagde inom samma provins och tillhöra samma vapen, såsom t. ex. östgöta J:sta och 2:dra grenadierregementen, hvarigenom äfven någon besparing i regementernes civilstater kunde vinnas; och då ett regementes personal numera under fredstid sällan uppgår till 1000 man, nästan aldrig öfverstiger detta tal, samt regementet i fält alltid lärer sönderdelas i hvar för sig opererande bataljoner, synes ett särskilt chefsembete för förvaltningen under fredstid af hyarje sådan titen kårs ekonomi och disciplin vara mindse erforderligt. Huruvida någon sammanslagning af flere olika befattningar vid regementerneg givilstat kan ega rum, tilltror sig ej undertecknad att bedöma, men har en och annan gång hört sådant påstås. Hvad öfrige tjenster angår, och hvilka utgöra det öfvervägande antalet, är det svårt att inse hvilka indragningar dervid kunna ega rum. Den korta arbetstid af 2 å 3 timmar om dagen, som artikelförfattaren omtalar, torde ock inom dem vara högst sällsynt, fastän tjen-. stemännen ofta ej tillbringa längre tid uppe 4 embetsrummen, helst en hvar vet, att det grundligaste och allvarsammaste arbetet bäst kan göras i hemmet, då man deremot å embetsrummet ofta störes genom förfrågningar och spring. De flesta af rikets kollegieräro, under de senaste 10 åren, omorganiserade efter den grundsats, att. de tjenster, hvilka kunnat umbäras, blifvit indragne. Bland landtstatens och domstolarnes tjenstemän lärer visserligen icke någon indragning kunna ega rum. Derag nuvarande antal blifver tvärtom med hvarje år allt mera otillräckligt for de ökade göromål, som med byarje år uppstå, en naturlig följd at folkmängdens tillväxt samt rö relsens tilltagande inom landets Rikets ständer hafva äfven insett detta och derföre. på senare åren anvisat löner till förökadt antal ledamotsplatser i hofrätterne, till länsnotarier. äfvensom provisoriskt tillökadt kanslibiträde för hofrätterna; och ganska säkert skulle stöderne sjelfve vara de första att motsätta sig en föreslagen reducering inom landtstatens och domstolarnes embetsoch tjenstemannakår, en reducering, hvilken tyngst skulle drabba le enskilte, hvilka nödgas anlita dessa kårers biträde. Huru mången part har ej -suckande hågkommit det olyckliga beslut, hvarigenom n tillämnad utvidgning af högsta domstolen örebygdes, hvaraf numera följer, att en re vistönssökande hos Kongl. Majst måste-vänta ninst tre år, innan hans mål kommer i ord