Aftonbladet – 15 juli 1856, sida 2

vore väl också något annat möjligt, än att det förflutnas töcken skulle skingras af det närvarandes solsken? Den väntade striden kan för öfrigt ganska snart inträffa, ty jag väntar inom kort en vigtig förstärkning; konungen af Spanien skickar mig trenne af sina tappraste officerare och en betydlig trupp soldater. De senare ha för åtta dagar sedan inskeppat sig, och de förre väntar jag redan i hvarje ögonblick. Med dessa officerare vill jag rådgöra om bästa sättet att knyta direkta förbindelser med Paris, hvarest, enligt hvad man sagt mig, ännu många kol qvarlefva efter den gamla ligan, hvilken jag, i min egenskap af katolsk prins, renade i den heliga Bartholomei-nattens bad, snart åter vill upplifva. Så fort mina affärer bär blifvit uppgjorda, skyndar jag att låta kröna mig. Ni lofvar ju att bevista denna för oss begge så betydelsefulla fest? Säg, min dyra kärlek, ni skänker mig ju denna dag, för att för evigt ur mitt minne utplåna den, då Bearnaren gjorde sin trosafsvärjelse, hvilken ceremoni ni och bela er familj bevistade i Saint Denis kyrka... Jag var då fattig, förbannad, öfvergifven!... Förlåt mig Hen iette, men detta grymma minne, som så mycken ära redan borde hafva hämnat, bränner ännu mitt hjertas innersta fibrer. Icke sant, ni kommer ju till Rheims? ja, ja visst!... ty ni är, jag vet det, lika modig som skön, och ni bör känna er stolt öfver att kunna bevisa mig ert ädelmod... För öfrigt är ju äfven min triumf er?... må ni endast komma snart... ty så fort ni är hos mig, skall den vigtiga akten genast försiggå. Om ni uppgjort någon plan för er resa, eller önskar bedraga edra föräldrars vaksamhet, så säg endast ett ord, och jag skall med en af mina spanska officerare genast skicka er pen