Aftonbladet – 14 juli 1856, sida 3

ösn CÖampagnat söm skulle hösta pastörr, förijagardes-belt: enkelt af de qvinliga orostifiarne. flin begötde trupper, men regetingen vägrade att lemraa honom några, och öfversten för 2ensdarmeriet gaf honor blott 60 man, hvilka blefvo drifna på flykten af qvinnorba. Ja under hela dagen och halfva natten voro de upproriska damersua förstadens herrskarinnor. Uader natten skingrade mängden sig iock, hvarpå polisen lyckades häkta 18 af anförårinnorha sant pastorn, och dermed vär revolufionen besegrad. TURKIET. Ali pascha hade återkommit wtll Konstantinopel. — Porten skall: nu hafva för Donåufurstendömena utvämt kaimakamar. — Furst Ghika står i spetsen för den agitation, som Afser furstendömenas förening, och söker på allt sätt väcka opposition emot den höga Porten. Om denna agitation skrifves den 30 Juni: Furstendömenas förening blifver msd hvarje dag allt mera rioldauernas lösen. 1 alla betydligare städer hållas församlingar och undertecknas. protokoller, kallade nationalakter. :Komiteer bildas och bojarer, : andliga, förare och köpmän förklara sig öppet för de våda ländernas förening. Galacz, andra staden i landet, önskar : det Nifligt i:sin handels otresse. Fokschan, hvars ena hälft är watlachisk och den andra: moldauisk, har städse med stolthet kallat sig den romanska staIenmo, Biskopen och: prestseminarierektorn : i Huseh uppfordra i en-eldig och vältalig predikan, som blifvit från trycket utgifven, alla klasser att sträfva för: en förening med broderfolket.: — I Galaez: har: stadens nye guYernör, Cusa, med kraft försökt afskaffa en mängd gamla missbruk. — Gräshoppor visa äig nu äter i stor-mängd och väcka farhågor för den eljest veckra grödan. Enligt underrätte!ser från Konstantinopel af den 6 dennes: skulle Krim. vara: fullsfändigt utrymdt. Balaklava öfverlemnades åt ryssarde den 2 Juli; engelsmännen hade derförinnan fört all jernvägsmateriel ombord... Franska konsulerne i Kamiesch och Kertseh vänsades till Konstantinopel. De ryska officerare hade gifvit de engelska en lysande fest. RYSSLAND. Från Petersburg skrifves d..2 Juli, att kejsareri denna eller nästföljande dag skulle emottaga engelska sändebudet hr Woodhouse. Grefve Orloff. väntades med första anlända. — Enligt en hyligen utfärdad förordning. få icke mäklare och notarier aflägsna sig på resa från sina affärsorter, förrän .de -aflemnat alla sina böcker och -handlingar till städsmyndigheten; och får äfven detta ske endast på sådana. orter, der andra skickliga mäklare och -notarier finnas att tillgå.. Denna förordning har utkommit i och för de uppehåll som ofta förorsakats fartyg och affärsmän under mäklares och novariers tillfälliga frånvaro. AMERIKA. i Underrättelserna från Newyork gå till den 25 Juni, Valen till presidentkåndidater fortgå raskt, och hafva hittills sx sådana blifvit af de olika partierna valde, nemiigen: Buchanan af det demokratiska, öfverste Fremont af det republikanska, Filmore af. Know:octhings, Banks det yngre af de s. k. Know-nothings Bolters, Stockton af Khow-nothings Subbolters, och Smith af abolitionisterna. F. d. presidenten Eilmore emottogs vid sin hemkomst. från; Europa: med stor entusiasm af sina vänner och sitt parti, Know-nothinga. I sitt tål till dem lade han synnerlig vigt på nödvändigheten, att med snaraste; göra slut på partistriden; som delar landet i två läger. I den skrifvelse, hvaruti Bächanan antager sitt utväljande till presidentkandidat, yttrar han vidlyftigt sina åsigter om landetsinre politik. I öfverensstämmelse med det demokratiska nåtionalkoniventets i Cincinnati programm förklarar han sig: för borgerlig och religiös frihet, samt emot Know-nöthingspartie:s grundsåts att skilja mellan infödde och invandrade. I: slaffrågan tror han, att agitationen i densamma nalkas sitt slut, och bygger: sitt hopp häruti på den af kongressen nyligen sanktionerade grundsatsen rörande territorierna Nebraska och Kansas, enligt hvilken det beror på alla staters och territoriersinvånares egen fria vilja, antingen de vilja införa slafVveriet eller ej. I erkännandet af denna gruvdsats ser ban den enda; med grundvalen förfolkstyrelsen öfverensstämmaåande utvägen att lösa frågan, synnerligen som de redan organiserade staterna derigenomäfven kunna få ett tillPfälle att åter afskaffa det hos dem bestående slafveriet, om de ieke finna det ändamålsenigt. En säkerhet för, att det skall bli slut med den för unionens-bestånd farliga afsöndringspolitiken, ser han naturligtvis endast deruti, att segren tillfaller det demokratiska pärtiet, somshan anser vara landets enda konservativa parti; Han tillägger dessutom det demokratiska partiet en särskilt nationel karäkter, som deremot är oförenlig med: alla:på blott geografiska åtskilnåder beroende intreå sen, och lofvar, att, om han blifver president, skall han göra allt för att återställa-den störda Jemvisten, hvarför han anser det nödvändigt. att hvarje ståt undviker att blarida sig utiandra staters inre angelägenheter. Rörande den yttre politiken ingår. hr Buchanan icke-i enskiltheter, förklarar sig hylla grundsätsen om att göra alla folk rätt och tillägger: Skulle jag bestiga presidentstolen, skall jag uppbjuda alia mina krafter; för att få lefva i fred och kap med alla folk, emedan jag anser det ra sär. politiks högsta mål och vår: första skyldighet... Men å andra sidan skall-jag icke