Aftonbladet – 11 juli 1856, sida 2

Jernviljan och jernvågarne. Under denna rubrik läses i Norra Calmar Läns Tidning för den 9 dennes: Sedan numera striden om skånska oeh vestgöta jernbanornas riktning synes vara utkämpad, så infinner sig historieskrifvaren på bataljfältet, för att anställa forskningar, der så många papperskämpar tumlat om, så mycket bläek flutit och så många stålpennor brutits. I känsla af sin öfverlägsenhet, yttrade en general kort förrän han levererade batalj: är vår Herre neutral i dag, så är segern min. Likaså förmoda vi, hvad dessa jernvägsstrider beträffar, att om vår Herre ieke hade kastat sitt krönta pund ibland små markerna i den ena vågskålen, så skulle dessa icke hafva förmått att uppväga de gedigna vigter, som lågo i den andra. Landshöfdingarne Sandströmer och von Troil hafva, hvar och en för s.tt läns intresse, på det högsta förordat de banor, som blifvit förbisedda; och i den senares, i samråd och i full öfverensstämmelse med öfverste Ericsson, uppgjorda och till Kongl. Maj:t inlemnade betänkande om skånska banan instämde alla ledamöterne af jernvägskomiten. Landshöfding Sandströmers åsigt om vestra banans företräde delades i allo af Sverges utmärktaste topograf, general Akrell, hvilken, ehuru han icke upprättat tabeller, som kunna tjena till kännedom om vid hvilken utaf de föreslagna banorne det största antalet inflytelserika riksdagsmän äro boende, dock torde få räknas ibland våra kunnigaste statistici. Den ende, som i synlig måtto har i dessa jernvägsangelägenheter haft något inflytande hos Kongl. Maj:t är öfverste Ericsson, hvars ryktbarhet hittills dock icke förvärfvats igenom visad öfverlägsenhet i de insigter, som tagas i anspråk vid bedömandet af hvar en bana bör läggas, men väl huru den bör byggas. Den nu antagna östra Billingsbanan var af honom föreslagen, och hvad åter den skånska beträffar, så var det han, som förmådde Kongl. Maj:t att så till vida frångå den först tvärtemot samtlige embetsmyndigheters utlåtande bestämda riktningen af banan (hvilken då skulle löpa öfver djupa kärrtrakter), att den fick en östligare kosa, hvarigenom ock den Sjulsvycsvra Kusv, vn roruel för strandegarne ikring detta Malmöhus läns yppersta vattendrag; en fördel, som något minskar olägenheterna af att den så kallade midtelbanan, hvilken i alla afseeuden egde ett stort företräde för den antagna, blifvit förkastad. Till historiken få vi äfven lägga: att statsrådet Fåhrzeus, som handlagt dessa jernvägsärenden, lärer varit emot de fattade besluten, och att han sannolikt med sina reservationer ökat den stora samlingen af sådana, som den oföränderliga viljan frammanat, och med hvilka herrar statsråder ämna kokettera för nästa konstitutionsutskott. Men, om äfven detta utskott skulle blifva så sammansatt, att en svag pluralitet deraf kunde blifva betagen, så står dock den stora pluraliteten utanföre — icke förtjust, ty smink och pomada tillhöra toiletten, icke rådsbordet, och dessas allt för ofta begagnande utplånar den naturliga, friska färg, som utmärker en stark organism. Det skall slutligen blifva rätt intressant att skåda — ty vi måtte väl få upplefva det? — huru den nu pågående striden om jernvägens dragning norr eller söder om Mälaren skall komma att afgöras. Hur det kommer att bli är ej godt att spå, ty den jernvägens dragning blir väl, liksom de andras, en dragning på — lotteri? — — Sammankomst för öfverläggning om fskeriernas vård. Man läser i Söderköpings tidning för den 7 dennes: Den 1 dennes hölls inför konungens befallningsnafvande, å Engelholms säteri, sammanträde med lelegarne i Östersjöns fiskevatten från östligaste udlen af Lönö ned till Kalmar länegräns, hvarvid så räl flere sockneombud, som ett stort antal enskilta trandegare sig infunno. Sedan länets höfding öpp-Å at sammankomsten oeh fästat de närvarandes uppnärksamhei på vigten att ändamålsenligt vårda fiket, så att det i framtiden måtte ega bestånd, samt itstakat de särskilta delar af ämnet och den ordning hvilka dessa skulle till öfverläggning förekomma, vörjades diskussion öfver första frågan: Under hvilka lelar af året, med hänsigt till det ena eller andra iskslagets. lektid, fisket efter samma fiskslag bör inNN orre pra Etta rn St en SLE