Aftonbladet – 9 juli 1856, sida 2

ning angående fattigvården i riket, blifvit upphäfda och Eders Kongl. Maj:t har icke funnit skäl att i den nu gällande fattigvårdsstadgan dessa föreskrifter upplifva. . Ehuru det icke kan förnekas att Hufvudstaden får vidkännas, särdeles å dess fattigvård, flera olägenheter genom inflyttningar från landsorten, hvilka olägenheter under år, då, -såsom. på senare tiden, goda skördar inträffa och rik tillgång på. arbetsförtjenst i landsorterne förefinnes, likväl blifva föga märkbara, hyser dock öfverståthållareembetet den åsigt, att andra inskränkningar uti rättigheten att välja vistelseort än de, som, på giltiga grunder, redan äro stadgade genom fattigvårdsförordningen för sådane, som redan blifvit föremål för fattigvård och, genom stadgan angående försvarslöse personer, för sådane, som för brott blifvit straffade och sakna laga försvar, åtminstone under närvarande förhållanden icke böra förordas, enär de skulle strida emot den på de senare decennierna åt lagstiftningen gifna och af erfarenheten såsom fördelaktig för samhällets i dess helhet vitsordade riktning, och en författning uti ifrågasatta syftningen torde blifva antingen helt och hållet kraftlös eller ock i sim tillämpning. tryckande och förhatlig. Till förändring i de författningar, hvarigenom dels för hvarje välfrejdad person, som icke, genom fortsatt lättja och liderlighet, i förening med bettlande och lösdrifveri, gifver samhället anledning till farhågor, rättigheten att försvara sig sjelf, blifvit tillförsäkrad, dels ock näringsfriheten utvidgats, synes öfverståthållareembetet skäl än mindre förefinuas, eburu, med anledning af de år från år stigande afkortningarne å kronoutskylderna i hufvudstaden, -hvilka afkortningar för innevarande uppbördsår uppgå till ej mindre än femtiotvåtusen trehvadratre riksdaler 47 skillingar 2 runstycken, någon ttgärd påkallas för beredande af säkerhet till utfående af kronoutskylder hos de personer, som tillförene voto ålagde att förse sig med försvar eller vederhäftig: persons ansvarighet för kronoutskyldernas betalande; och hvad särskilt angår sistberörde författningar, är öfverståtbållareembetet i tillfälle att vitsorda att de klagomål, samma författningar i början af dess tillvaro föranledde, under de senare åren nästan helt och hållet tystnat. Lika med rikets ständer, anser öfverståthållareembetet deremot frågan om åtgärders vidtagande för införande af en förbättrad själavård i hufvudstaden vara förtjent af synnerlig uppmärksamhet, och att denna högvigtiga angelägenhet för. närvarande icke är ordnad på ett tilifredsställande sätt, måste medgifvas. Såsom hufvudsakliga orsaker dertill äro af rikets ständer anförde församlingarnes folkrikhet, det ordinarie presterskapets deraf föranledda otillräcklighet för omsorgen om församlingarnes enskilte medlemmar och olämpligheten af det nuvarande aflöningssättet; och eger hvar och en af dessa anmärkningar sin fulla giltighet. Enligt den i hufvudstaden senast förrättade mantalsskrifningen; utgjorde folkmängden: Sancet Nicolai församling . . . . . . 12.993. Klara föesamling . . . so 14,048. Kungsholms oo. ss ss ss ss — 4,129. Jakobs or sr sr rr ss 2 9510 och den dermed under en kyrkoherde iorecadet 13,376. Johannis församling . . . . 3,866 Adolf Fredriks . . .s so . 8434. Ladugårdslands med Skeppsoch Kastellholmarn8 . ss rs ss ss so so so sr . 15,755. Maria Magdalena . . . . 13,496. Katerina . . . so so oo. 15.701. Summa 97,952. Uti hvilken summa äro inberäknadegarnisonen samt den här förlagda afdelnings af Eders Kongl. Maj:ts flotta befäl och manskap, men icke det betydliga antal personer, som, ehuru skattskrifne i landsorterne, likväl regelbundet under en stor del af året äro i hufvudstaden besatte. Antalet af i hufvudstaden tjenstgörande prester är visserligen icke i och för sig sjelft obetydligt, enär detsamma lärer uppgå till omkring 90; men större delen deraf upptages af tjenstgöring vid skolor, fattigvårdsinrättningar och fängelser; hvaremot det uti de territoriella församlingarne anstälda ordinarie presterskapet icke utgör mera än 8 kyrkoherdar och 16 komministrar, hvilket antal icke allenast i och för sig är otillräckligt, utan torde blifva d:t än mera derigenom, att deras och isynnerhet komministrarnos verksamhet icke lärer vara på ett hvarken för lem sjöltve eller församlingarne tillfredsställande sätt fördelad, not gällande aflöningssättet till Det nu i allmänhe? 3 fotysilt k sve bestående i frivilliga presterskapet, hufvudsakligen böcker insamlas, såfvor, som, genom så kallade pas. nåste vara icke allenast förhatligt för pre terskapet, itan äfven utöfva ett förlamande inflytande på u. indeliga verksamhet; men ehuru sådant är allmänt ;rkändt, har lönekonvention hitintills endast i en örsamling, nemli en Katarina, kunnat tillvägabrinsas. (Slutet följer.)