Aftonbladet – 7 juli 1856, sida 2

enligt Il. M:S Detallling Dal Ulistallas ute I fria luften för Kristiania garnisons manskap. — Konungen har till riddare af S:t Olafs orden utnämt franska konsuln i Kristiania, hr Amedee Odilon Fabre. Med ångfartyget Bore erhöllo vi i lördags afton tidningar från London af den 30 Juni, Paris och Brissel af den I samt Berlin och Hamburg af den 2 dennes. FRANKRIKE. Lagstiftande kårens session afslöts d. 2 Juli. Lagförslaget rörande tull-lagstifthingsreformen lärer mellan regeringen och lagstiftande kårens kommission. blifvit afgjordt så, att kommissionen antagit förbudens afskaffande såsom grundsats, hvaremot faställandet af tarifferna blifvit uppskjutet till nästa session. Till de små oppositionstillstymmelser, som på sista tiden visat sig inom Frankrikes lagstiftande kår, kan äfven räknas kommissionens betänkande rörande pensionsoch dotationslagförslaget. Betänkandet, som är uppsatt af hr Legrand, föreslår rent ut förslagets förkastande. Man tror emellertid att lagstiftande kåren det oaktadt bifaller förslaget. Ur be tänkandet anföra vi följande anmärkningsvärda stycke: Om det finnes en öfver hvarje motsägelse upphöjd grundsats, som öfverlefvat många samhällsinrättningars undergång, så är det lagstiftande kårens rättighet att bevilja utskylder och, såsom nödvändig följd af denna rättighet, att rådpläga om nyttan af sådana utgifter, hvilkas betalande endast kan ske genom nya pålagor. Denna grundsats tål intet undantag, icke ens för utöfvande af statschefens suveränitet i dess högsta yttringar. Han förer krig och gör utnämningar; men i fråga om medlen och sättet måste han författningsenligt vända sig till lagstiftande kåren, som anslår bidrag af folk oeh penningar. Detta gäller för alla grenar af statsförvaltningen; ingenting kan göras, utan att landets lagliga representation, i hvad utgifter angår, träder emellan. Större eller mindre lättnad vid kontrollens utöfvande kan inrymmas åt representationen på olika tider; men hennes rätt förblifver densamma. Hvarföre skulle det vara annorlunda i fråga om utgifter, ämnade att bereda utväg. till pensioner åt landets högre. embetsmän? . Äfven om: man: ville förbise den stora lämpligheten af statskorporationernas deltagande uti en handling af nationelt erkännande; så måste det inses, att hvarje pension, just emedan den faller statskassan till last, måste beviljas genom en lag...:. Constitutionnel bekräftar uppgiften, att ett fälttåg är beslutadt mot kabylerna, men det kommer. sannolikt icke att företagas förr än på våren 1837. Tidningen uppgifver, att 4 expeditionskolonner skola samtidigt intränga i kabylernes land och förena sig i dess medelpunkt. Företaget lärer erfordra 28—30,000 man. Enligt underrättelser från S:t Girons. (Arrigge), har snön förstört skörden uti flera kommuner, och vid Conflens hafva till och med herdar med sina hjordar blifvit öfverraskade och begrafde under laviner. Ryktet om en förestående sammankomst mellan fransmännens kejsare och kejsaren af Österrike bibehåller sig fortfarande, och man uttömmer sig för närvarande i gissningar öfver den för denna sammankomst utsedda ort. Constitutionmel uppgifver staden Bregenz vid Bodensjön. ENGLAND. I öfverhusets session den 30 Juni bragte lord Lyndhurst ställningen i Italien till tals. Han förmenade, att vestmakterna ingenting uträttat genom sin diplomatiska korrespondens med Neapel, och att nämnde land fortfarande befunne sig i händerna på polis, spioner och angifvare. Han frågade, om regeringen ville för huset framlägga sin korrespondens med Neapel eller med någon annan makt, rörande den italienska frågan. Lord Clarendon vägrade det, enär korrespondensen ännu icke vore slutad.. Hvad den italienska frågan i allmänhet anginge, så måste upprättandet af en sakernas ordning, som möjliggör de främmande besättningstruppernas aflägsnande, naturligsvis fordra en dryg tid. Emellertid skulle regeringen med alla krafter arbeta derpå. Både Frankrike och Österrike äro redo att draga sina trupper tillbaka, så snart regeringarne i de ockuperade staterna hunnit ersätta dem med en, om också liten styrka af inhemska trupper. Lord Derby anmälde sig derpå vilja återtaga sin bill om abjurationsedens förändring, hvilken stod på dagordningen att läsas tredje gången. Han förklarade sig ha framlagt billen i förgonlig. afsigt, men denna bans afsigt hade blifvit till den grad misskänd, att han icke kunde hoppas genomdrifva billen, eller, om han: påyrkade dess läsning för tredje gången, undvika en kollision med det andra huset. Sedan lorderna Lyndhurst, Malmesbury och Clanricarde yttrat några ord; blef-billen utstruken från dagordningen. Tidningarne meddela början af den debatt, som egt rum i underhuset med anledning af hr Moores, enligt ingångna telegrafdepescher sedermera förkastade motion, om ett klandervotum mot regeringen med anledning af hennes förhållande under tvisten med Förenta Staterna. Hrr Brown, Cheetham och J. Ewart protesterade mot en diskussion öfver dessa angelägenheter, såsom icke motsvarande landets önskningar och såsom högst vådligt för dess intressen. Hr Spooner yttrade sig i STAS KEES ASSR SET IR RESETESTER till ert lilla palats... var lycklig... herre... Ni tvekar! ... skulle ni redan likna dessa fån