Aftonbladet – 4 juli 1856, sida 2

förande befkntliga stera arbeten i Paris. Det är med möda sinnet kan omfatta dem i sin helhet, och man måste besinna Paris och Frankrikes rikedom, man måste väl besinna den, för att icke förfäras öfver alla de millioner, som detta kolossala hela skall kosta, isynnerhet när man besinnar, att utgifter draga nya utgifter med sig, och att så framt man ej vill göra sig saker till orättvisa eller framkalla kontrast, måste man så småningon förbättra allt, försköna allt. Se här ett exempel. Det är naturligt att de kommuner, som omgifva Paris, blomstra eller sammankrympa alltefter som Paris utstrålar, utvecklar sin rikedom, sin lyx åt den ena eller andra gidan. Fordom, och alltintill Frans I, voro de östra kommunerna, Vincennes, S:t Maur etc., de mest gynnade. Det var i deras skogar och parker som våra forntida konungar, och isynnerhet S:t Louis, gingo att så vidt möjligt söka glömma regeringsbekymren. Paris utvidgade och förskönade sig följaktligen åt öster; från och med Frans I:s tid blef allt förändradt. Det blef vester, som i stället för öster blef den kungliga sidan, den rika, den lysande sidan af Paris, och Napoleon III har visserligen icke skämt bort den östra sidan genom någon öfverdrifven gunst. Men fordrar icke under sådana omständigheter rättvisan att man tänker på de östra kommunerna? Jo, naturligtvis, och Vincennerskogen är lika väl en skog, som. Boulognerskogen, hvarföre man måste göra den förra till den senares medtäflare. Ettsådant förslag är också å bane. Det blir dyrt, men man måste framför allt vara rättvis. Måtte blott icke någen annan skog komma och göra anspråk på sin jemlikhetsrätt! Midft under denna benägenhet att försköna oss, upphöra vi icke att vara mycket upptagna af omsorgen att föda oss; och vi längta mycket, att landtbruksexpositionerna skola leda till det resultat, som skall blifva allmännast värderadt, det att gifvå öss bröd till billigt pris. Hvad vinet ångår; är dermed, efter hvad det synes, redan i det närmaste allt väl bestäldt. En hr Mathieu har; säger man, uppfunnit ett sätt att göra vin af skotten på vinstockarne. En bland utställarne vid landtbruksexpositionen försäkras ha gjort n ännu vigtigare upptäckt. Sedan en viss qvantitet drufvor blifvit. lågda i kypen, utdrager han deraf, förmedelst en tillsats af socker, en förstå, en andrä; en tredje, en fjerde vinskörd: Den andra omgången vin är fill och med bättre än den första. Fallkomligt säkre om dryck; och egande hopp om mat, Kumna vi således i allt lugn sätta oss och invänta goda dagar. AH