Aftonbladet – 4 juli 1856, sida 2

Yverroex Och gul väst. Man börjar med mi gon oro tänka på den tid, då parlamentet hemförlofvas, och lord Palmerston samt Times skola regera alldeles ostörda. (Från Aftonbladets korrespondent.) Paris den 26 Juni: Om politiken icke ligger nere i sjelfva händelsernä, ligger den dock för närvarande nere ut: iderna. Enär farhågorba för ett krig mellan England och Förenta Staterna blifvit skingrade, är numera icke någon annan vigtig fråga synbarligen å bane än Donaufurstendömenas organisation, och huru betydelsefull än denna frågå må vara, är den för ögonblicket af eft alltför teoretiskt intresse för att man skulle lifligt sysselsätta sig med henne. Jag bör emellertid tillägga, att Italien alltjemt tager uppmärksamheten i anspråk; och det är en mycket utbredd åsigt, att några rörelser der innan kort skola utbryta. Tillståndet inom vårt land är gorgligt. Alla dessa öfversvämmningar fördystra för våra blickar samtid och framtid. Vårt land tror mycket på sin devis: Dieu proteige la France (Gud beskyddar Frankrike), och då försynen i stället för välgerningar sänder det plågoris, sådana, som dem, hvilka för närvarande hemsöka det, och hvilka ha något tycke af syndafloden, mottager en ganska ansenlig del af vår befolkning ett vidskepligt intryck, som vissa personer icke underlåta att hänföra på regeringen, på styrelsen, isynnerhet då till dessa olyckor komma felslagna skördar; ett slags sjukdom hos jorden och ovanliga iemperaturförhbållanden. Kyrkan förstår emellertid att omvända denna tolkning, i det hon genom några biskopars mun underrättar de styrda att de ha sig sjelfva att skylla för allt hvad som händer. Enligt dessa prelaters utsago är det försummadt iakttagande af söndagens helighållande, som vi ha att tacka för våra floders öfversvämningar. Om så förhåller sig, så skall Paris, som måhända är den bland alla franska städer der hvilodagen minst helighålles, ingenting förlora på att vVänfa, och Seinen förbehåller oss svåra pröffingar för nästkommande år. Lagförslaget om regentskapet borde ha väckt något intresse, men ingenting sådant bar försports. Man skulle kunna säga att våra talrika revolutioner lärt oss att anse för fruktlöst allt, som afser att ordna för framtiden. Man har endast anmärkt, att detta regentskapslagförslag; i det detsamma underordnar sina bestämmelser under en af kejsaren yttrad motsatt årigt, utgjorde en ny eftergift åt det närvarande envåldssystemet, och vidare har man icke frågat efter Hela saken. Jag yttrade, efter hvad jag tror, uti mitt sista bref, att den liberala delen af våra statsekonomer hållit regeringen räkning för det nyligen framlagda tulltaxeförslag, som åsyftar borttagande af några förbud och deras ersättande med tullsatser, men denna tacksamhet har blifvit betydligt förminskad genom den i Monitören införda förklaring. Några industriidkare hade tagit illa vid sig af förbudens upphäfvande, och med anledning deraf förklarar regeringen att hon har för afsigt att ersätta förbuden med rundeligen tilltagna skyddstullar, och att hon till och med ämnade att föreslå några förhöjningar på vissa artiklar i vår tulltaxa. Ni finner att vi ännu äro temligen långt aflägse från frihandeln. Den närvarande styrelsen liknar i detta hänseende sina föregångare. Hennes åsigt är i sjelfva verket, att man i afseeride å tullsätser ännu icke har att bestämma sig af grundsatser, utan af fakta. Då de utländska förhållandena icke längre lemnar våra tidningar någon näring, veta de sig icke längre någon råd hvar de skola finna ämne för sin polemik. Den oenighet, som utbrutit uti hvad man kallar det katolska partiet, utgör fortfarande enda trösten i deras bedröfvelse, och det är sällan som icke ,Univers, ger dem stoff till några rader genom några an läktiga skymford mot dem bland sina fordna vänner, som, enär de icke vilja följa den värda tidningen i alla dess ötverdrifter, tagit sitt parti och skilt sig från densamma. Sädant är förhållandet äfven i närvarande ögonblick. Univets fortsätter sitt härnadståg mot hr de Falloux, som offentligen tillkännagifvit sin brytning, och om män fordom vid sitt uppvaknande frågade sig: hvad säger ministeren åt oppositionen, eller hvad säger oppositionen åt ministåren, så hafva för närvarande de beklagansvärde, som icke ha fiågot bättre att göra, ersatt denna fråga med en annan: livad säger Univers åt hr de Falloux eller åt hvarje annan dålig katolik, som it sig att säga t. ex. att det är dager dagstiden ? etta intresserar för öfrigt endast dem, som äro e af ; rofession. Landsträckorna i våra och mellersta provinser äro icke mer öfversvämmade af vatten än vår allmänhet af fördragsamhet. Jag har haft tillfälle ofta yttra det. Den är för öfrigt upptagen af helt andra saker än religionstvister. Lemnande å sido alla våra politiska tidningar, som säga ingenting, genomögnade jag dennamn.ofgon denna massa af småblad, som uppstått och underhållas af det i våra dagar rädande sträfvandet efter det nyttiga. Min Gud, med tvilken ifver man kastar gig in på företag, på materiella förbättringar, på kommunikasi t försköningar, på monumentnmunalaeller statsetablisseghet Paris och dess nt störtar sig in i alla dessa riktningar! Om man vill göra sig en föreställning derom, kan man läsa några numror af en skrift, som under namn af Revue municipalen r.dogö ö Rae w-——— -soo vroro—-OLww —-—-----—E—.s.:..h-—OUvSINSNOJJJ——————— ————— AV Ä.--—-—————— —— -—————— .——— .q2 7 —ss—— —---— —-x——-—-——-OÖo osvam————--------. !2c-X? 24 -00 8 -L ——— — XKK22— K 2 22 r för alla de föreslagna eller under utSIREN Basket RESER Er ör I äl