Aftonbladet – 4 juli 1856, sida 2

j Jag? I Ja visst, han har varit er förtrogne i sex månader. Hertiginnan rynkade ögonbrynen, Ni häntyder förmodligen på de tyger, som jden Ne Chåtel sålt åt mig. Har han sålt tyger åt er hvarje dag? Men, min herre, det här liknar nästan ett förhör ? Det är just så hane majestät vill hafva I det, min hertiginna. Madame de Montpensier bleknade och kastade en frågande biick på Henrik. Det måste ske, min kusin, mumlade mö narken med synbar ansträngning, ni måste hjelpa mig att utreda trådarne uti denna afskyvärda komplott. I så fall utropade hertiginnan med blixtrande ögon är jag beredd att undergå alla möjliga förbör!... Vi stannade vid den lille Chåtel. Som under sex månaders tid aldrig lemnat er. Men som jag redan för ett år sedan skickade ifrån mig. Till en jesuiterskola ? Jag tror väl .. Nå var det något ondt deruti? Kanske, ty Chåtel lärer redan hafva bes känt ea hel mängd med saker, hvilka i hög grad kompromettera ... Hvem då ? Jasmiternan, svarade Rosny lugnt. Men oss för ett ögonblick lemna Chåtel; vi nog medel att förmå honom till beIs2 utan er, min hertiginna, och i stältala orm hans medbrottsling. Har han en medbrottsling? I Den förmente Valois. I La Rame2, menar ni? I Jaså, ni känner honom redan.