Aftonbladet – 3 juli 1856, sida 3

stads styrelse inträdde på samma förkastliga äg? ; Detta om den, man kunde kalla politiska ielen at frågan. Nu till den tekniska, som för god hushållning har icke mindre vigt. Hr Bernhardt har erbjudit sig att uppföra broens stöd i likhet med den af K. M. faststälda ritnngo, det vill med andra ord säga på ett sätt som är oförenligt med brons framuda bestånd. Utan att blifva mycket vidlyfig i denna fråga, hoppas jag kunna visa för ivar oeh en den obestridliga sanningen af detta påstående, Brostöden upptagas i förelaget och den fasttälda ritningen att skola blifva af timrade vistor, fylda med lösa stenar. Hvar och en, som gör sig besvär att tänka ieröfver, må snart komma till den öfvertyselsen, att detta. byggnadssätt, omr det än i :åra landsorter på föga begagnade vägar, finies för klumpiga timmerbryggor öfver vatten ned ingen eller ringa ström, likväl aldrig vör kunna anlitas för en permanent bro, och särskilt icke för en jernbro, som fordrar srubbliga stöd för att hålla sig uppe samt senast faller, om bågarnes ställning kommer iet ringaste utur lodlinien. Så förorsakade uti Bristol, i Mars månad sistlidet år, blott stöen af en pråm att en jernbrygga af ett enda wvalf, med 164 fots öppning, föll, dervid nånga Menniskor omkommo. Hr öfverstelöjtnant Modig vid vår vägoch vattenbyggnadskår bar i ett utlåtande om den iuvarande brobyggnaden yttrat, det erfareneten hear flerestädes visat, att orasorgsfu!lt ammantimrade och väl sänkta kistor ieke varit tillfyllestgörande att hindra successiv om ck sturdom ej betydlig sjunkningn. Ena engelsk ingeniör säger, uti ofvannämda tidskrift för den 31 Jan. 1852, sid, 77,i fråga ,m Westmineterceh Blackfriars-bryggornas pbestånd så att de måste ombyggas, derföre att leras pelare blifvit lagda i sänkkistor såsom nya slussen i Stockholm: detta sätt att grundlägga nedelst sänkkistor var, (år 1739) ett stort framsteg i jemförelse med det gamla sättet medelst Starlings, såsom de der obäkliga bålverken f timmer fyllda med lösa stenar kallades; ach bryggan i Rochester är det ehdaexempel R sådant rått arbete, ännu gqvarstående i England. Det är detta rå arbeten, för öfver bunIra år sedan förkastadt, hvarmed Sverges hufvudstad nu skulle utmärka sit Utan att vidare nu uppehålla mig vid flere srofva fel i planen för arbetet, får jag blott illögga det en brygga i den föreslagna linien skulle vid Tegelbacken komma att göra en vinkel af omkring 120 emot strömgångens riktning. Detta är vidare ett bufvudfel, som ej san tillåtas vid en brobyggnad, hvars bestånd nan vill trygga. Strömmen kastar sig, i stöliet för att löpa fritt emellan bropelarne, emot leras sidor och undergräfverdem. En båt som skulle passera med strömmen kastas emot bropelaren och krossas. Bryggan är vidäre föreslagen att läggas med sin bana 107; fot högre än stranden vid Tegelbacken der hon utgår. Denna bryggans böjd är ännu för låg för att, ej utsätta bron för att omstörtas vid flodvatten såsom det af ir 1780; och dock skulle den förskilta Upp: art, som till bryggan måste bildat, efter förslaget få en stigning af 1 fot på 40, då deremot alla nutidens. bryggor läggas för be1värlighets skull och till: förekommande åf slyckör utan all stigning till jemnhöjd med satan, När gistlidet år Pont TArtole i Paris uppfördes, och man å ena sidan fordrade, att brobanan för kommunikation på strömmen skulle ligga 30 föt öfver Scinens yta, föreskrefs deremot såsom oeftergifligt vilkor att lenna bana icke fick tagas till högre stigning rån gatan än 194, fot på 100 alnar. Så nödvändigt anses det att en bryggas avenyer icke hafva någon stigning, eller åtminstone en högst ringa emot brobanansplan, att i Paris inom några år både Austerlitzbryggan och Nya bron (Pönt-Neuf) blifvit af sådant skäl sänkta till sina planer. Såsom något högst löjligt, i fall det vore tillåtligt att le åt ett oförstånd, som, om dess öreskrift blefve efterföljd; skulle kunna komma att kosta menniskolif, må det nämnas, att förslaget upptager att flodbottnen skall utjemnas med grus, för att deruppå sätta kistorna; stället att brobyggnadsläran förreskrifver, och har i alla tider föreskrifvit, att, af lätt begripliga skäl, bropelarnes fot skall sänkas ninst 2 fot under flodens naturliga botten, så tramt derna ej består af berg. Ätt grus bortöres vidsen högst ringa vattnets rörelse, lärer varit förslagets författare obekant. Upplysningsvis må här nämnag att sand bortföres vid en strömning af endast 4, fotisekunden, grus, då kornen hafva ärters storlek, vid 2, fots hastighet i sekunden, och till bönors grofiek vid I fots, samt släta, platta stenar, ef ända till 1 dec.-tums diameter, vid 2. fote Vattnets hastighet utanför Kejserska huset gär nu ofta till öfver 4 fot i sekunden, osh denna hastighet skulle naturligtvis Mycket ökas :edan strömmen blifvit sammanträngd af bropelare. Har dock ett sådant brobyggnadsförslag kunnat helskinnadt passera eg byrån hos en lvägoch vattenbyggnadskår, för att blifva ongl. Maj:t förelagdt till godkännande, så örtjenar den händelsen visst att upphöjas til verldens ?:de underverk. Baltzor Crensieamd. i 2 . FA Warta al or a få ÅF al a Ta då fal lt sh vi bd