skissen vid flottans Stockholms station, viee ansdivörem vice häradshöfdingen G. A. Möllersten. SA — Posttidningen meddelar följande regeringsbeslut: Uppå hemställan af komiterade för utarbetande af förslag till ordningsstadga för krigsmakten m. m., har Kongl. Maj:t den 13 sistl. Juni till sekteterarc hos bemälde komiterade förordnat kanslisten i K. Maj:ts justitiestatsexpedition N. Becker. — Till svenske undersåter har K. Maj:t upptagit snickaregesällen E. J. C. P. Hoppe från Preussen, Henry Beatbley från England, kusken J. Jensen från Danmark, Färgaregesällen C. J. G. Hesterman från Holstein och cigarrarbetaren J. B. Cych från Antwerpen. . — KE. Maj:t har tillåtit rådmannen i Torneå J. Åström och C. Holst från Danmark att besitta af dem inköpt fast egendom i riket. — K. Maj:t har, under den 17 sistline månad, beviljat sekundlöjnanten vid dess flotta, riddaren af franska hederslegionen grefve G. Waehtmeister tre års tjenstledighet, för att ingå i kejserlig fransk örlogstjenst. RESER — I förgår hade en deputation från norra Helsingland, bestående af borgmästaren Schmidt, apotekaren Brun, fabrikören Frisk och handlanden Regnander, alla från Hudiksvall, samt bonden Pehr Johnsson i Ava, Delsbo socken, under anförande af landshöfdingen Prytz, företräde hos H. M. konungen för att anhålla om H. M:s medverkan till erhållande af statsbidrag för en emellan Forssa socken och Hudiksvalls stad tillämnad jernvägsanläggning. — I en depesch från Berlin till parisertidningen Siecle yttras: Man talar om en oförtöfvadt förestående intervention från tyska förbundets sida uti den politik, som i Köpenhamn följes i afseende på Schleswig-Holstein. Vi lemna derhön hvad trovärdighet som kan tillmätas denna depesch. Att holsteinarne söka inblanda förbundsdagen i sina tvister aed danska regeringen, lärer väl dock kunna agas för afgjordt. NR — Riksdagsmannaval hålles i Upsala stad den 15 Juli och elektorsval i alla länets landsförsamlingar den 6 Juli. — Med ångfartyget Gauthiod afreste i dag till Läbeck: grefve Sparre, kollegiisekreteraren Striker, hammarherre Oxhufvud, kapten Hillebrandsen, löjtnanten Bibau m. fl., ooh till Ystad: friherre v. Kreemer med familj. AE — I Nerikes Allehandax för den 28 Juni läses: Afsyning af det vid hr direktör Munktells verkstad i Eskilstuna för Frykstads jernvägsbolag förfärdigade lokomotiv skedde i söndags af dertill utsedde besigtningsmän i direktionens öfvervaro, och befanns detta i sitt slag första i Sverge förfärdigade mekaniska arbete fullkomligt motsvara alla skäliga förväntningar. I äånseende till vägens häftiga krökningar och starka lutmingar af ända till 1—45, äfvensom skenornas nog klena beskaffenhet, vågade man icke under profresan foreera åkningen emellan de begge ändpunkterna, Lyckan och Frykstad, utan endast vid uppförsbackarne låta det gå raskare undan, hvarföre tillryggaläggandet af den 14,000 alnar långa vägträckan upptog 25 minuters tid. Emellertid har an förut åkt denna väglängd på 20 minuter. Ehuru litet detta lokomotiv än är emot dem som brukas på de stora jernvägarne, så drager det likväl ledigt 120 skeppund gods, utom vagnarnes egen vigt, och fortskaffar sålunda emellan de begge vattendragen 12 å 1500 skeppund om dagen, när på effekter och gods är tillräcklig tillgång vid de begge faktorierna. Lokomotivet är för öfrigt till sitt yttre ganska prydligt, och hedrar sålunda i allo sin konstruktör. Ehuru det ännu torde vara för tidigt att förutsäga en säker vinst genast för bolaget af lokomotivets anskaffande, så är det dock alltid för trafikanterne af en stor fördel, enär det under vissa tider varit omöjligt att till något pris för jernvägen erhålla tillräckligt antal hästar, hvarigenom varutransporten emellanåt försinkats; men i den mån, som den redan nu ganska betydliga trafiken ännu mera tillväxer, lärer nog äfven bolaget komma att vinna på dess anskaffande. RDR — Man läser i Wenersborgs tidning för den 25 Juni: Vederbörande, som fått sig uppdraget att upprätthålla och underlätta seglationen på Wenern, hafva, medan det låga vattnet i nämde sjö fortfarit, varit synnerlisen verksamma derigenom, att ej allenast flere ändamålsenliga fyrbåkar blifvit inrättade, utan jemväl en mängd farliga grund invid segellederne upptäckta och försedda med sjömärken, hvilka grund förut icke varit för sjöfarande bekanta. Endast uti vestra distriktet, innefattande Dalbosjön och Kinneviken, äro ej mindre än trettiotre förut ej anmärkta grund utprickade, hvarförutan tjugoen prickar å förut markerade grund blifvit, i anseende till det lägre vattnet, på längre och kortare afstånd utflyttade från sina förra lägen. Invid grund, som endast kunna befaras på en sida, stå qvastoch slätprickar, men deremot på alla sådane, som hafva farbar segelled rundt omkring, prickar försedda med kors. — Det är tillfredsställande att förnimma, det tillbörlig upppmärliSanmtet fästes vid ett farvatten, som länge varit af maktpåliggande egenskap för inrikes sjöfarten, och som inom kort tid torde i flere hänseenden blifva det ännu mera än hittills. — Vattnet i Wenern fortfar att småningom stiga. Härvarande vattenmärke utvisar nu 11 3, fot. Flera sakkunnige män hafva trott, att om en skyddsmur eller vågbrytare blefve anlagd från Skräckle udde i vestlig riktning öfver en der befintlig kedja af skär inemot den qvastprick, som är stående vid sydvestra eller inre Bastugnsgrundet, skulle Wenersborg, i stället för en otillräcklig hamn, som dessutom icke lemnar nödigt skydd mot nordliga stormar, erhålla en god och rymlig. Inom denna mur skulle nemligen flera hundra fartyg hafva en god ankarplats och i storm finna en säker tillflyktsort, till hvilken de med lätthet kunde inlöpa. Nu deremot tvingas ankommande fartyg att antingen på vinst och förlust söka sig in i den trånga hamnen, eller under öppen sjö lägga sig för ankar, med Dalbobergen endast ett par kabellängder akter om sig. — Då den reglering af bruksdistrikten för väljande af ombud för bruksoch bergverksegare till nästa riksdag, som af bergskollegium nyligen blifvit vidtagen, innefattar för ändringar och omflyttningar i nästan alla distrikten, meddela vi den här nedan efter författningssamlingen: mes 2 Fr marna hull ad vilade mermannavval fir.