verflödiga, och hela konspirationen mu afslöjad... Om ni hade låtit inkräkta madame de Montpensiers hotel... Det var tomt. Jaj när ni ändtligen förmådde er att ditskicka edra handskklädda och parfymerade ädlingar; det tror jag nog!... De knackade artigt på, inte sannt?... De visade hvita tänder och sammetstassar åt portvaktaren, som snäsigt svarade dem, att fru hertiginnan ännu ej fterkommit från sina gods... Var det ej så ? Aldeles.n Nej, ni skulle ha skickat dit herr de Crillon med. hundra af sina gardister, ni skulle hafva låtit honom innesluta hela qvarteret uti ett nät af värjor och musköter... ni skulle ha låtit hans folk intränga genom fönstren, slå in dörrarne och kasta ned sig i källrarne genom hvarje glugg ; då, min herre, hade ni funnit den värda damen i djupet af någon alkov, omringad af sina prester, och med sina papper och dokumenter framför sig,.. då ade ni kunnat erfara hvarför hon var innestängd: med sina eländige jesuiter... I det stället har hon nu flytt genom någon af de hemliga utgångarne, medan edra utskickade ödmjukt bugade sig vid dörrarne, liksom om det gält en drottning... I detta ögonblick skrattar hon åt er, herr de Rosny, hon trotsar att ni någonsin skall kunna öfverbevisa henne om hennes brott, och snart nog skall ni sjelf se att hon, tillsammans med sina dammiga officerare, kommer hit ifrån provinsen ... Anklaga henne då, om ni vågar, gör det... så skall ni få höra att hon utan tvekan svarar, att ni tager henne för en annan. Se der hvad som ej egkulle ha händt under Henrik III:s regering, och jag vädjar i detta hänseende till herr de Crillon, som sjelf haft den äran att tjena denne prins.