Aftonbladet – 2 juli 1856, sida 2

letta har visat sig vara ex fördel, ieke blott ör den stora allmänheten, utan ännu mer för tyrelserna sjelfva. Uti hur mycket vidsträckare mån bör icke sådant vara förhållanlet, när saken angår inrikes angelägenheter. leri hemlighet icke ur någon synpunkt kan rara eller blifva -hvarken nödig eller nyttig: Jekså ser man uti andra: konstitutionella länder. . ex. i de båda andra skandinaviska rikena, I Belgien, i Holland m. fl., ja i sjelfva det despotiska Frankrike, att ministrarne uti saker af äfven mindre vigt, afgifva sina betänkanden till regenten, innehållande deras motiverade vota för eller emot, och att dessa betänkanden offentliggöras, innan beslut derom blifvit af den regerande fattade, — t. ex. i brödrariket Norge genom en särskilt tidning, den 8 k. Departementstidenden., — v Oss veterligen. ha hitintills konungarne i de ofvannämde konstitutionella länderna icke erfarit någon olägenhet af denna offentlighet. För folken deremotär den obestridliga vinsten deraf, att de lära att känna icke blott åsigterna. utan äfven skickligheten. och förmågan.hos de män, som bekläda det vigtiga embetet att vara konungens rådgifvare.. Ett sådant offentliggörande medför äfven den-stora moraliska fördelen, att den snart sagdt tvingar en minister att vara sjelfständig och icke tillåter honom att frångå den åsigt. han efter moget begrundande framställt inför sin --konung,: eller att böja sig: för dennes vilja, om den skulle afvika från hans. Nationen, likasom den offentliga pressen, erhölle äfven då en fast grund för sitt omdöme öfver de ansvarige rådgifvarne, dera: kapacitet och deras Karakter. Man behöfde då icke gissa sig fram i frågan om hvilka son vore en hög viljas lydiga redskap, och lvilke som sjelfständigt utsade och försvarade sina meningar — könungens rätt alltid oförkränkt at: gilla eller förkasta dessa. Man finge äfver då tillfälle att göra konungen mera heder och rättvisa, derest han fattade mera upplysta, fosterländska och statsmannamässiga beslut, är dem hans konselj tillstyrkt, i stället att mar nu äfven, i detta hänseende sväfvar helt och hållet inom gissningarnes område — med et! ord den ifrågavarande metoden synes innebära all möjlig utsigt, att emellan regering och folk konstituera hvad engelsmannen oöfversättligt kallar fair play. Vi hafva framkastät detta förslag såsom i vår tanke ett bland de värdigaste föremål fö det blifvande konstitutionsutskottets uppmärksamhet och såsom ett medel vida kraftigare än den nuvarande granskningen af statsrå.et: rrotokoller, för att för framtiden -här i landet stadga ett konstitäationelt styrelsesätt och tillika åt rådgifvarne bereda ett lika verksamt inflytande här i Sverge som de t. ex. hafva i Norge, der, som bekant är, uppå deras tillstyrkanden eller Indstillinger,; ganska genomgripande reformer blifvit af de båda ländernas gemensamme konung sanktionerade, hvilka här i landet ännu icke kunnat genomföras. Vi torde framdeles. återkomma till en närmare utveckling af denna tanke, den vi emellertid förorda till vederbörande : valmäns diskussion och begrundande. I en följande artikel skola vi taga i beraäktande, hvilka medel för åstadkommande af ett konstitutionelt styrelsesätt och en förtroendefullsamverkan mellan regering och folk, erbjuda sig vid bebandling af de ärenden som tillhöra det blifvande statsutskottet.