Aftonbladet – 28 juni 1856, sida 3

LITTERATUR. Geijer såsom tänkare ). Evik Gustaf Geijers Samlade Skrifter. 13 band. Stock. holm, Norstedt Söner 1849—1855. I Läroverksfrågan, för hvilken Geijer beständigt hyste det varmaste: intresse, äro hans äldre och senare åsigter, såsom litet hvar känner, mycket skiljaktiga. Med hänsigt till Universitetet, finner man denna olikhet i skrifterna Nytt ett och annat (1822) och Den Europeiska odlingens hufvudskiften (1845). I den förra (Saml. Skr. 4:de bandet), som med afseende på embetsexamina innehåller (sid T2—113) en mängd förträffliga tankar, afvisas med mycken tillförsigt den moderna fordran af universiteternas närmare samband med sambhällslifvet ech tidsandan. I följd häraf förkastas der (sid 63—72). den nu allt allmännare vordna önskan om universitetets flyttning till hufvudstaden, genom hvilken flyttning det dock skulle mottaga så många lifgifvande inflytelser och sjelft gifva sådana i oberäkneligt mått. Och Geijer nöjde sig vid den tiden ej med att tala emot detta djupare förbindelsemedel mellan universitetet och det allmänna lifvet; han ville ej ens medgifva upphörandet af den akademiska . jurisdiktionen, genom hvars afskaffande universitetets medlemmar -stälts åtminstone så tillvida i förbindelse med det borgerliga lifvet, att de höra under samma domstol som andra medborgare. I den senare skriften (band 1) synes Geijer, med sin vanliga -storsinthet att aldraminst skona sig sjelf, hafva velat i någon mån stäcka den akademiska skråanda, för hvilken han i den förra skriften. var en så vältalig och så värderad organ. Denna senare afbandlings tema är nemligen den satsen (band 1, sid 235), att läroverket. ej har sin lifsprincip inom sig sjelft, utan gemensam med den allmänna bildningen, och att det är dennas -stora förändringar, som bestämma både nniversitet och skola., Såsom bevis härför anföres förnämligast följande: att. latinets rang.af allmänt bildningsmedel härrör från den omständigheten, att det på en gång blef kyrkans och lärdomens räk: att juristoch läkare-skolorna uppstodo utom den äldre, teologiska skolan, och först -:småningom, men såsom redan bildade, egna korporationer, tågade in i den allmänna, lärda orporationen, som nu tog namn af universitet ; att när de stora verldsupptäckterna.. öppnade utsigter både öfversjorden. och verlden, som gingo långt bortom den traditionella lärdomens skolastiska -horisont, så: stiftades vetenskapsakademiernå, för att inrymma det myckna nya vetande, som ej fick plats eller blott med möda fick plats i universiteterna; att de vittra akademierna likaledes uppstedo, för att vårda något, som universitetsbildnin) Se Aftonbladet n:o 131 oeh 135.