Aftonbladet – 28 juni 1856, sida 2

STOCKHOLM, den 28 Juni. Ytterligare om kommunalförfattningar. Efter att i några föregående artiklar hafva fverskådat Sverges kommunala författning i ildre och senare tider, vilja vi nu framställa n teckning af kommunalväsendet inom åtkilliga främmande länder. Inom Europa finnes väl näppeligen .något and, der decentralisationsprincipen från urminnes tider varit så kraftigt genomförd och ordnandet af kommunernas inre angelägeneter så helt och hållet öfverlemnadt åt innevånarne sjelfva, som i England. Och likväl inner man här kommunaiväsendet ej hafva vunnit annat än en ganska ringa utveckling i formelt hänseende med undantag af vissa städer, hvilka från äldre tider haft sina privilegierade kommunalförfattningar. Med justitieoch polisväsendet hafva de egentliga kommunerna såsom sådana alldeles ingen befattning. Sådant tillhör dels grefskapets embetsmän, dels fredsdomrarne. I ekonomiska förhållanden visar sig det kommunala sambandet starkast i afseende å kyrko-, fattigoch vägväsendet. Kyrkoförvaltningen ombesörjes af tvenne så kallade churchwardens (kyrkovärdar), valda ai presten eller församlingen eller af båda gemensamt, och inför desamma redovisande. Fattigvården åter, hvilken ursprungligen äfven ålåg kyrkovärdarne, biträdda af tvenne akiade män, som af fredsdomrarne utsågos, sedermera af en särskilt fattigföreståndare (guardian), har genom nyare stadganden blifvit så ordnad, att den i kraft häraf för hela rikets fattigväsende förordnade cetralkomite bemyndigas att förena socknarnes fattigvård i större distrikter (på 10 å. 12,000 innevånare), der en af jordegare och jordinnehafvare samt andra skattskyldige utvald komit (Board of guardians) besörjer alla till denna vård hörande ärenden. Bestyret om allt hvad som rörer underhållet af vägar — socknens egna nemligen, ty de allmänna, de s.k. turnpikeroads, underhållas medelst vägpenningar — utnämner socknen en särskilt tjensteman (surveyör), af hvilken vägafgifterna fördelas. Rättegångsoch polisväsendet tillhör, som redan är nämdt, grefskapet och fredsdomrarne. De senare utnämnas af regeringen. Deras verksamhet är ganska mångsidig; dem tillkommer äfven näringspolisen. Vanliga mål utföras af dem på egen hand; för vissa fall. fordras samverkan af minst tvenne; de vigtigare ärendena förbehållas de allmänna qvartalsmötena (gquarterly sessions), der samtlige fredsdomare från hela grefskapet sammanträda till gemensamma öfverläggningar. Utförandet af underordnande polisförrättningar är öfverlemnadt åt konstaplar. Grefskapets. öfversta myndigheter äro lordlöjtnanten och sheriffen. Städernas municipalväsende har genom en under Wilhelm IV 1835 utfärdad lag erhållit en ny organisation. Denna angår likväl endast de städer (till antalet 178), hvilka ända intill nyare tider bibehållit egna kommunalförfattningar, undantagandes London och några andra städer. Genom denna lag är såsom borgare ansedd hvarje i riket infödd fullmyndig man, som i 224, år haft boningslägenhet, bod eller varulager i staden, der eller inom 7 mil derifrån vistats, erlagt Fo tigekatl, ej åtnjutit fattigunderstöd o. s. v. Städerna ega