Aftonbladet – 26 juni 1856, sida 2

m— lige och de ogudaktige kalla försynen då hon skoningslöst öfverkorsar deras djerfvaste och säkraste planer? ... Hvad skulle det väl blifva af brottslingen om han hade samvete och fruktan för Gud? La Ramåe inträdde uti sina rum. Mörkret, som i December bittida utbreder sitt sorgflor öfver naturen, började redan kasta sina skuggor öfver Paris, och himlen var tung och molnhöljd. La Ramee hade räknat på att finna hotellet mörkt, tyst och ödsligt, och man kan lätt tänka sig hans öfverraskning, då han efter en stunds förlopp hörde steg genljuda i korridoren: Otålig att veta hvad det var som sålunda vågade störa hans ensamhet, skyndade han att hastigt öppna dörren som ledde till det inre af byggningen, och hans förvåning stegrades i ännu högre grad när han fick se hotellet lika upplyst innanför, som det: var svart utanför. Korridorer, förstugor och salar uppfyldes småningom med tyste gäster, troligtvis införde genom någon af dessa hemlighetsfulla in gångar, om hvilka vi nyss talat, ty hotellets stora port var stängd och riglad innanför. La Ram6e kastade en blick ned på borggården; äfven den hvimlade af dystra figurer, under hvilkas mörka kappor här och der ett blankt värjfäste framstack. Intendenten, kammartjenaren och lakejerna, alla voro på sina poster. Hvad betyder detta? mumlade den unge mannen, har hertiginnan kommit tillbaka?n Hennes höghet har nyss anländt, svarade mystiskt den af lakejerna, till hvilken la Ramåe stält frågan. Jag måste tala med henneb utro ade Maria Touchets medbrottsling, jag måste veta hvarför hon kommit hit så här oväntadt.s Har någonting händt? Ärnågon fåra å färde? Jag måste genast tega reda derpå. Det är