Aftonbladet – 23 juni 1856, sida 3

dj ganska muntert till. Plötsligen inträngde e svärm stadssergeanter i detta cåfå, spärrac alla utgångar och häktade samtlige der nä varande personer. De flesta blefvo gena I frigifna, men några qvärhöllos i häkte. N: Iturligtvis bar denna händelse i Paris väct Jicke ringa sensation, och mån tror, att reg :Iringen upptäckt en komplott mot kejsaren oc i nämnde cafå arresterat dess ledare. Till åminnelse af dopet har präglats en me dalj, hvaraf slagits 120,000 exemplar. Den bekante målaren Couture har fått uppdrag att måla en tafla, föreställande dor högtidligheterna i Notre-Dame-kyrkan, fö hvilken tafla han erhåller 80,000 francs. Bevisen på deltagande för de genom öfver svämningarne nödlidande visa sig allt lifligar och mera omfattande. Från alla håll inström ma bidrag; i London har teckningen sket med den framgång, att lordmayorn redan kun nat öfverskicka försia sändningen, utgörand 100,000 fr.; på flera hus i Paris läses: Uthy tes till förmån för de öfversvämmade,; La martine har till förmån för dem anvisat hel behållningen af sin Cours familier de littera ture, hvilken lärer räkna 60,000 abonnenter åf hvilka hvar och en betalar 20 fr. årligen Presidenten uti en demokratisk klubb i Lyoi skall bafva skrifvit till kejsaren, att han och hans vänner, af tacksamhet för den tillgif venhet kejsaren visat deras stad, hafva enhäl ligt och frivilligt beslutit att icke mera be kämpa den Napoleonska dynastien. Hr de Morny påskyndar förberedelserna fö! sin resa till Petersburg. Han har undanbed sig all aflöning för denna beskickning och mottager endast ersättning för sina utgifter hvilka emellertid tyckas komma att gå til oerhörda summor, om man får döma af der omständigheten, att ensamt de för hans tjen stepersonal förfärdigade livreerna kosta 100,060 francs. Nyligen har åter varit tal om att till Frankrike öfverföra liket efter hertigen af Reich. stadt, men man påstår att alla hr de Bourqueneys bemödanden, att erhålla österrikiska regeringens tillåtelse härtill, förblifvit fruktlösa. I Tours har nyligen en afton förefallit ett upplopp emot spanmålshandlarne derstädes; den väpnade styrkan stillade oväsendet, och några af de värsta rabulisterna blefvo häktade. ENGLAND. Den engelsk-amerikanska tvisten var den 16 dennes föremål för öfverläggning i båda parlamentshusen. I öfverhuset frågade lord Derby, om ministrarne ännu hade kommit till något resultat rörande förvecklingarne med Förenta Staterna och om de ville meddela huset detsamma. Lord Clarendon svarade, att man vore sysselsatt med att trycka de senaste meddelandena från amerikanska regeringen, hvilka skulle föreläggas huset, så snirt engelska regeringens svar blifvit uppsatt. Detta svar kräfver tid och omtanke, men talaren ansåg det vara regeringens plikt att undanrödja landets helt naturliga farhågor i afseende på denna fråga. Talaren ville derföre underrätta huset, att ministrarne icke ämna tillråda hennes maj:t att afbryta förbindelserna med Förenta Staternas regering. (Högljudt bifall.) Lord Derby anmärkte, att det vore för tid gt att redan nu ingå i en diskussion öfver ämnet; men talaren ville uttala sin personl:ga tillfredsställelse öfver det af lord Clårendon lemnade meddelandet, emedan talaren, på samma gång han ogillade amerikanska regeringens förfarande, dock ansåg för omöjligt att rättfärdiga den engelske ministerns beieende. Lord Clarendon ansåg sistnämnde omdöme äfvenledes vara förtidigt, pvarföre han måste protestera dercmot inför öfverhuset och inför hela landet. Lord Derby åberopade som skäl för sitt omdöme de handingar, som redan blifvit huset förelagda. I underhuset begärde lord J. Russell uppysningar öfver samma ämne. Talaren önskade veta, om regeringen ämnade besvara hr Cramptons förvisning med att förvisa hr Dalas från London, samt hvad afsigten vore med srigsskepps sändande till de amerikanska kuterna. Enligt talarens mening måste regeingen afbryta de diplomatiska förbindelserna, n hon betraktar amerikanska regeringens beteende såsom af igtligt förolämpande. Lord Palmerston gaf på den förra frågan samma var, som lord Clarendon hade gifvit i öfvermuset. Hvad angår sändandet af krigsskepp ill amerikanska kusterna, så kunde talaren örsäkra, att skeppsbefälbafvarnes instruktioer enda t ginge ut på att skydda britiska indersåter, och icke innehölle något, som sunde leda till förvecklingar (Bifall). Ehuru ongland är bättre än någonsin rustadt till rig, i fall det tvingas till krig, så har regeingen dock icke ansett landets värdighet lida lågot utaf att den vigtiga frågan behandlas ned mogen ompröfning (Bifall). — Opposi:!onens ledare, hr Disraeli, yttrade dervid, att ninisteren vore ansvarig för hr Cramptons förållande, enär denne endast följt sina instrukoner. Han tillstyrkte derföre eftergifvenhet, ch särskilt i afseende på den centralame;kanska frågan förklarade han sig mot hvarje gripande uti den af kabinettet i Washingpn inslagna politik. Den på telegrafväg ingångna underrättelsen, tt engelska regeringen har för afsigt att sicka ett nytt sändebud till Förenta Staterna, rundar sig på en uppgift i Globe, som aturligtvis anförer denna omständighet såsom tt bevis på engelska regeringens försonliga nnelag. En insändare i Globe anmärker att äfven id föregående tillfällen dels den franska, ch dels den engelske mininistern i Washingn blifvit förvisade af Förenta Staternas re — nz— nn S a )