ju kunnat spionera på er under masken utan att ni någonsin haft en aning derom... jag hade ju kunnat bevaka edra minsta rörelser och lyssnat till edra svagaste hviskningar, om jag velat det; men en fara hotade er, Henriette, och den faderliga plikten ålade mig att för hvarje pris rädda er undan den utlagda snaran .. Läs och dömlb Med dessa ord kastade grefven ett bref på dotterns säng. Henriette fattade det häftigt och slukade :dess innehåll med giriga blickar. Hon läste: Min herre! Er dotter bar lemnat sitt hem. Hon har gått till Zamet, hos hvilken hon har ett möte med konungen. Kanske vill hon hedra er familj med en konupgslighet, liknande hennes mors, kanske tillsluter ni Ögonen för hennes ädla förehafvanden, jag vet det ej! Men jag bereder er på, att jag i så fall har mindre öfverseende än ni. Ryck henne undan det bråddjup, öfver hvilket hon sväfvar, eller också kungör jag inför hela hofvet huru långt grefve dEntragues drifver den faderliga svagheten. Mitt beslut är oåterkalleligt. Gör buller, annars gör jag det! En vän.n Henriette satt förstenad, brefvet föll ur hennes band, Nåväl, min fröken, buu hade ni handlat i mitt ställe ? Hvem är denne nedrige angifvare ? Jag hade endast att välja emellan offentligheten eller vanäran .,. medgif det Hvem -tillhör denna förbannade handstil? röt Henriette, ånyo fattande papperet. Jag måste känna den ! Hastigt öppnades dörren, och Marie Touchet inträdde På madame dEntragues aneigte lästes ingen sinnesrörelse; hennes kinder voro smin