Aftonbladet – 21 juni 1856, sida 2

TOCKHOLM, den 21 Juni. Våra lösare torde påminna sig, att vid kronprinsens afresa till Norge i egenskap af vicekonung erkebiskop Reuterdahl, som å embetets vägnar är prokansler för Upsala universitet, tillika förordnades att äfven bestridaj kanslersembet, och det tillsvidare för båda uhiversiteterna. Genom den sedermera timade utnämningen af biskop i Lund har detta universitet uti biskop Thomander fått en ny prokansler, hvilken nu äfven öfvertagit kanslersembetet för sistnämde universitet, hvaremot erkebiskopen lärer fortfarande böra anses såsom tillförordnad kansler för Upsala. Emellertid lästes för icke längesedan, d. v. 8. kort efter sedan erkebiskopen emottagit detta förtroende, ett tillkännagifvande i det officiella bladet, att samme erkebiskop Reuterdahl erhållit en längre tids tjenstledighet, räknad från den 12:te innevarande månad. Då någon underrättelse om huru kanslersembetet under tiden skulle uppehållas icke dervid meddelades, hafva vi uti ecklesiastikdepartementet begärt del af erkebiskopens ansökan om tjenstledighet och funnit densamma vara daterad redan den 13 sistlidne Maj och af följande lydelse: Stormäktigste, Allernådigste Konung! Underdånigast vågar undertecknad anhålla om två och en half månads tjenstledighet, räknad från den 12:te nästkommande Juni, med rättighet att i embetsverksamhet inträda före tjenstledighetens slut, om omständigheterna sådant tillåta. Skälen för min underdåniga anhållan äro dels ett af läkaroe-vitsordadt behof af någon hvila under förestående sommar, och dels nödvändigheten att i Skåne besörja några enskilta angelägenheter. Med djupaste vördnad, trohet och nit o. s. v. När man erinrar sig, att det icke var förrän den 23 Maj, som hr erkebiskopen förordnades att bestrida kanslersembetet, och erfar ett denna hans ansökan om tjenstledighet var gjord redan 10 dagar förut, finner man visserligen härigenom förklaradt, att hr erkebiskopen icke uti sin ansökning gjorde någon uttrycklig framställning rörande detta embete, som han då icke ännu hade fått åt sig anförtrodt. Hans begäran om tjenstledighet kun-. de naturligtvis icke gälla andra embeten, än dem, som han då innehade, nemligen biskopsembetet och prokansleriatet. Och att tjenstledighet från dessa befattningar beviljas, utan att någon vikarie tillförordnas, är en vedertagen sed, som bland annat bevisar, att stiftens styrelse anses kunna gå lika bra äfven utan biskop, likasom akademiens utan prokansler, hvilket icke heller kan bestridas. Annorlunda är förbållandet med kanslersembetet, så länge detta finnes qvar. Ty under det de kyrkliga ärendena gå sin gilla gång genom konsistorium till konungen, oberoende deraf, huruvida biskop eller erkebiskop finnes eller icke, blifya deremot alla de akademiska angelägenheter, som antingen skola afgöras af kanslerön eller genom honom underställas konungen, helt och hället hvilande, om icke kansler finnes. Också höra vi från Upsala klagas deröfver, att åtskilliga ärenden i följd af den tillförordnade kanslerens nyligen och kort efter förordnandet erhållna tjenstledighet dels ligga nere, ehuru de redan före terminens slut bort afgöras, så