Aftonbladet – 18 juni 1856, sida 2

Skandinaviska Studentmötet Håndagens fest på Djurgården, Vi återkomma i dag till en utförligare redogörelse för några af de vid denna fest hållna tal, som vi i går endast kunde i korthet omnämna. Efter skålarne för den skandinaviska nordens monarker, för vice-konungen i Norge och för nordens enhet, för: hvilka alla vi i går redogjorde, föreslog magister Sohlman skålen för Köpenhamns universitet i ungefär följande ordalag: M. H. Då jag föreslår en skål för Köpenhamns universitet, så rörer den skålen äfven helt nära Danmark och danska folket; ty Köpenhamns universitet är Danmarks hjerta och ögonsten, det utgör brännpunkten för Danmarks andliga lif, det uppbärer den danska kulturen: och bringar den i nödigt sammanhang med den allmänna europeiska. Det är öfverflödigt att här närmare utveckla den stora, djupt ingripande betydelse, som Köpenhamns universitet har såsom danskt nationaluniversitet; jag skulle knappt behöfva mer än nämna några namn från den senaste tiden, såsom Örsted, Schouw, Clausen, Madvig, Hall, — för att det skulle bli klart för hvar och en, hvilket utomordentligt inflytande universitetet utöfvar på Danmarks hela utveckling, på hela dess icke blott vetenskapliga och intellektuella, utan äfven politiska och sociala lif. Men det är en särskilt sida af det danska nationaluniversitetets förtjenstfulla verksamhet och stora inflytande, vid hvilken vi i dag ha anledning att fästa oss. Det är dess förtjenster om den gemensamma nordiska nationaliteten, dess verksamhet för utvecklingen af ett nordiskt nationalmedvetande. Det var här, som de mäktiga toner först anslogos, hvilka återuppväckte forntidens lif och anda ur dess långa vinterdvala, och i hvilka folket med förundran och glädje fann någonting, som gick ifrån och som talade till dess eget hjerta. Det var härifrån som den öfvertygelsen först började utbreda sig, att det blott finnes en väg för de skandinaviska folken till en friare kraftutveckling och till ett mäktigare andligt lif; och det är den att lära känna sig sjelfva och bygga på en gemensam grund, som då blir stor och kraftig nog att bära en sjelfständig kulturutveekling. Det var vid Köpenhamns universitet, som den nordiska enhetstanken först fostrades och utvecklade sig till klarhet. Men det är alldeles falskt att derföre anse den såsom någon akademisk, lärd förslagsmening eller såsom en tillfälhg förflugen studentid6, hvartill dess motståndare och belackare gerna vilja stämpla den. Den var en i rätt tid utsprungen frukt af den historiska utvecklingen, den är den dunkelt medvetna, men länge orätt tydda grundtanken i nordens hela historia, Att den fann sina första tjenare och budbärare inom den akademiska ungdomen, det kommer deraf att ungdomen är mest emottaglig för nya ider, att den kan rikta blicken mot framtiden, utan att alltför. mycket störas af ögonblickets mångahanda egoistiska intressen och förvillas af fördomarnes töeken. De nordiska studenttågen ha varit väl egnade att bryta isen, fördomarnes gamla is, och bana vägen: till vänskap oeh förtroende mellan folken. Då ungdomen till stor del har den äran att få representera nationen, då det gäller att strida och blöda på slagfalten och värna fosterlandet mot fiender, hvarföre skulle den då icke i någon mån kunna representera sitt folk, då det är fråga em fredliga eröfringståg, att bos stamfränder eröfra vänskap, samdrägt och förtroende? Det är i medvetande oeh erkännande deraf att J, danske bröder, representeren den unga generationen i Danmark, Danmarks framtid, som Stockholms innevånare jublande ha emottagit eder och — alltifrån statens öfverhufvud till den ringaste man på gatan — helsat eder hjertligt välkomna. Då vi i dag ha bedt eder -eceh våra andra kära gäster samlas med oss här på Djurgården, så har det EE SN EE TEE SN