Aftonbladet – 7 juni 1856, sida 2

måste man beklaga bristen på verkliga historiemålningar, ty denna brist utvisar icke blott att konstlifvet befinner sig på en lägre ståndpunkt, utan den utöfvar äfven ett menligt inflytande på hela konstverksamheten; hvarje konstgenre har visserligen sitt fulla berättigande, men vissa genrer kunna saknas, utan att det hela lider deraf; men saknas det stora historiemåleriet alldeles, kan målarekonsten i allmänhet icke ha full trefnad och kraftigt lif; den större förmåga, det sorgfälliga studium och den mera utvecklade talang, som detta måleri oundgängligen kräfver, inverkar äfven på de andra konstarterna och på den allmänna smaken; der den stora historiemålningen finnes och kraftigt utvecklar sig, der inverkar, den riktande och förädlande på genremåleriet, så att Jetta icke försjunker till en med ängsligt pedanuteri eller med rå virtuositet utförd kopiering af några betydelselösa tillfälligheter i den yttre verlden. Ett historiemåleri kan emellertid icke utveckla sig, utan tillfälle till storartad praktisk verksamhet, äfven om andra nödiga vilkor vore för handen. Det fordras dertill uppdrag från det allmännas sida om utförance af storartade bilder för statens samlingar, för prydande af offentliga byggnader eller till minne och förherrligande af stora historiska tilldragelser. Der sådana uppdrag gifvas och på sannt konstnärligt sätt utföras, der inverka de äfven i hög grad på smak och konstsinne, så att äfven den enskilte, som har medel dertill, iår smak för andra konstverk, än porträttet af sitt eget kära jag, af sina hästar, hundar, landtgärdar 0. e. V. Man klagar utomlands och der stora konstexpositioner ofta inträffa, att de icke ske med tillräckligt urval och att äfven de akademiska expositionerna äro mera bazarer än verkliga expositioner. I afseende på denna vår konstakade