Bildande konst. E. Akademiens för de fria konsterna exposition 1. — Notiser. Konstakademiens treårsexposition är en företeelse, som alltid förtjenar uppmärksamhet och ett annat intresse än den flyktiga nyfikenhetens. Den falska uppfattningen af den bildande konsten såsom en dyrbar leksak, ett medel till nöje och tidsfördrif för de rika, en prydnad för det yttre lifvet, hörande med till beståndsdelarne af en förfinad lyx, har åtminstone i teorien fått gifva vika, och man erkänner, åtminstone med ord, att konsten hörer med till kulturlifvets oundgängliga behof, att den utgör en af den menskliga andens nödvändiga yttringar. Liksom hvarje konstens verk måste betraktas ur en dubbel synpunkt, dels såsom någonting sjelfständigt i och för sig, dels också 1 sitt förhållande till den yttre verlden, till det folks lif, seder, tro och bildning, utur hvars anda det framgått, så måste äfven, en större samling af konstalster, hvarigenom konstverksamheten i ett land under en längre eller kortare tidrymd är representerad, dels utgöra ett väsentligt bildningsmedel för allmänheten, hvarigenom den får någon insigt i och öfverblick af samtidens konst, blir förtrolig med dess bildspråk, och derigenom äfven efterhand lär sig att bättre förstå och uppfatta äldre mästerverk från olika tider och länder, dels äfven utgöra en måttstock på en tids och en nations bildning och andliga ståndpunkt. Det hörer numera till det vånliga, att vid hvarje passande tillfälle och sålunda äfven vid konstexpositioner böra röster, som offentligt eller enskilt uttala sitt förnäma förakt för konsten och dess nutida skapelser och ådagalägga en viss konstfiendskap, som: ofta, så vidt den icke beror på grof materialism,