Aftonbladet – 2 juni 1856, sida 2

förde äfven bland sina bundsförvandter, eeh lemnade så väl grunden som till en stor del formerna för de nyare italienska republikerna och de fria riksstäderna, De förra voro ej mindre än de senare stadssamhällen, hvilka förmådde fortfarande häfda sitt bestånd under hela medeltiden och ännu längre. De voro under nämde tid de enda egentliga stater. Andra funnos ej, och kunde ej finnas under länsväsendet, hvilket, såsom grundadt på den strängaste af alla eröfringar — den ena stammens öfver den andra — och ej utgörande annat än en kedja af afhängighetsförhållanden, aldrig kunde bilda någon verklig statsenhet. De folkstammar, som i södra Europa införde detta länsvälde, egde visserligen sjelfva ursprungligen en den mest obegränsade kommunalfrihet, hvilken de medfört från noren, der vanan att bo på landsbygden hade gifvit denna frihet en helt annan karakter än den ofvannämda, på romerska förhållanden och romersk rätt hvilande municipala; men äfven deras oberoende förqväfdes af länsväldet, och sedan de efter dettas fall för en kort tid lyckats återvinna detsamma, förlorades det i de flesta länder snart under den strid emot den nyare aristokratien, hvilken de, i förening med städerna, hjelpte konungamakten att utkämpa, och hvaraf vinsten i främsta rummet tillföll den senare, i andra rummet de förra, under det lanisbygdens vinst deremot blef ungefär lika med aristokratieng, Då den härigenom betydligt utvidgade och nästan obundna konungamakten i en senare tid inom flere stater på ett eller annat sätt inskränktes, vanligen genom så kallade grundlagar, glömde man alltför ofta härvid att samtidigt återlifva de gamla kommunalinrättningarne, förbiseende sålunda hvad som utgör den enda egentliga grundlag för den politiska frihetens utveckling. Efter att sålunda hafva antydt, huru hvarje fritt, lagbundet samhällsskick ytterst måste hvila på en hos folket lefvande kommunalanda, och att denna anda måste ha former, inom hvilka den kan röra.sig, vilja vii det följande öfvergå till det egentliga föremålet för denna betraktelse, nemligen frågan, buruvida en sådan anda fianes inom vårt land, och hvilka former den bör iklädas såsom varande för Sverge mest lämpliga. Men för att besvara dessa frågor, är nödigt att först äfven kasta en blick så vål på vårt eget äldre kommunalsystem, som ock på nu gällande kommunalförfattningar i några andra stater, hvilka vi derföre skola bemöda oss att i ett par följande artiklar i korthet framställa.