Aftonbladet – 31 maj 1856, sida 3

Fonden för utlåning med eomsåttningsrätt. Utestående, enligt sista rapporten, 3,242,895: 24. 5 Inbetalning sr 2 RR 581 : Sgr 31847 NN . 43,000: — 4Utestående 3;227,758: 2. Fonden för utlåning mot hypotek af aktier och publika papper. Utestående, enligt sista rapporten, — 42,690: Inbetalning .so so so co co cc 1 . 4 Uilåning r 4 Sgr 42,69: — — Fig tan :6;000: — Utestående: —48,690: — — Upp och afskrifningsräkning för enskilte Utlåning . personer. Utestående . . . so so so 40,400: — — Insättning . so H Sgr 43,100: — — Uttagning a 3;500 — — Innestående 39,600: — — Den 24 Maj. Utelöpande sedlar och attester I Mm. Mi. so so bu ov ol oo 39,283,430: 37. 5. Behållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar samt enskilte. sö. ll ov so. . TDSL733: 4. 10. Metallisk kassa i silfver . . . 11,027,489: 7. 2. Dito, förvandltadt i riks:dr banko 29,406,637: 35. 1. Hufvudståden. i I anseende till borgmästaren J. A. Björcks inträffade sjukdom, har borgmästaren J. F. Eklund inträdt i ordförandebefattningen på rådhusrättens andra afdelning, och assistenten G. A. Samuelsson har blifvit förordnad att under tiden förestå borgmästaren Eklunds rotel. . — Innevarande års brandsyner i Katarina församling förrättas följande dagar, nemligen: måndagen den 2 Juni: första brandmästerskapet, innefattande qvarteren: Öfra Jerngrafven; Trehörningen, Nedra Jerngråfven, Stadsgården, Ormen, Tranbodårne; Ormen större, Ormen mindre, Höga stigen större, Höga stigen mindre, Nedra Glasbruket, Glasbruket större, Glasbruket mindre, Glasbruket öfra, Glasbruket östra, Glasbruket vestra, Urvädersklippan större, Urvädersklippan mindre, -Fiskaren större, Fiskaren mindre. Tisdagen den 3 Juni: ahdra brandmästerskapet, innefattande qvarteren: Kejsaren, Heckelfjell, Sturen mindre, Sturen större, Sturen minsta, Pelarebacken mindre, Pelarebacken större. — Tacksägelse. I Till Kungsholms Barnkrubba hafva blifvit skänktå från tvenne personer 150 rdr riksmynt hvardera, och från en annan 25 rdr samma mynt, för hvilka gåfvor Krubbans styrelse i barnens namn hembär de okände välgörärne sin varmaste tacksägelse. Stockholm den 31 Maj 1856. ES LUETTERATUR. Svenska Akademiens Händlingar. Tjugjuåttonde delen. Stockholm. Norstedt Söner 1856 (252 sid. 8:0).5 3. sz s Det är med tillfredsställelse mån finner, att svenska akademien nu börjat något följa med sin tid, åtminstone i: utgifvandet af sina handlingar, hvilket hittills: vanligen varit: så fördröjdt, att allmänheten först flera år efter hvarje högtidsdag erhållit en fullständigare redogörelse. för förhandlingarne å densamma och de prisbelönta skrifterna, men hvilket nu skridit så framåt, att man i den! nu utgifna delen finner till och med handlingarne rörande akademiens senaste högtidsdag. : Denna del innehåller inga skaldestycken eller andra prisbelönta vittra arbeten, utan endast tal och minnesteckningar, upplästa af akademiens ledamöter vid högtidsdagarne 1854 och 1855. Ar Hvasserå minnestal öfver sin företrädare, Grubbe, utmärker sig för den snillrikhet och värma, som man är van att finna hos förfat-. taren af skrifterna om Sverges ungdom, om Sverges framtid m. fl... Man: återfinner här äfven den gamle universitetslärarens bekanta genialiska digressioner; :han begagnar tillfället att uttala sin trosbekännelse i hvarjehanda ämnen och gör derföre oupphörligt vidlyftiga utflykter, stundom tämligen långt på sidan om det egentliga ämnet. Man erhåller här karakteristiker af flera bland filosofiens och vitterhetens framstående heroer, långt mera än af Grubbe; och det kan icke nekas, att, huru oegentligt detta än är, sjelfva athandlingen derigenom får ett större intresse för den läsande . allmänheten, som öfverhufvud måste ha ringa deltagande för de akademiska panegyrikerna. Så karakteriserar författaren ganska utförligt Kant, Benjamin Höjer, N. F. Biberg (som förf. på icke mindre än 7 sidor tecknar med synnerlig förkärlek samt den djupaste beundran och pietet) samt Homerus, Byron och författarens ömt älskade Walter Scott. Bland de särskilta smärre afhandlingar, af hvilka föredraget sålunda består, finner man i flera afseenden träffande skildringar af förra århundradets filosofiska och poetiska ståndpunkt. Med värma och hf tecknar författaren den poetiska. pånyttfödelsen i:slutet af förra och början af detta århundrade, :men -bedömer den så kallade nya skolan i Sverge tämligen barskt, i det: han yttrar, att striden mot svenska akademien fördes å de anfallandes sida med ifver och icke, utan. framgång, ty .i .vårt. land nar smädaren, då han är käck -och ihärdig, nog mycket allmänhetens öra; hvarjemte Leopold. — ,såsom numera nästan börjar hörå till ordningen för dagen inom akademien:— upphöjes till skyarne. I afseende på den svenska skaldekonsten: framställer författaren den ! ksigten, att den poetiska: beståndsdelen uti len svenska nationalkarakteren ännu icke fått någon tolk, som. fullständigt kunnat uttala dess verkliga betydelse; att det bestämmande ati detta poetiska element är kämpaidealet, och utt våra nationalskalder kunna sägas ha varit cke ordets, utan handlingens män. I sammanhang härmed framkommer författaren med den originella iddn att vår störste, vår egentige nationalskald är — Karl den tolfte, ehuru ans poesi uttalade sig i gerning, icke i ord. Han är detta — säger författaren — genom itt. hat till flärd och bedrägeri, sitt förakt för av oro