Aftonbladet – 30 maj 1856, sida 3

tal i parlamentet, i det en underhusledamot frågat regeringen om åtgärder voro vidtagna att skydda deras hus, hvilka icke komma att illuminera. Inrikesministern nöjde sig med att svara, det polisen skulle göra sin pligt, och lät han i öfrigt förstå, att regeringen alldeles icke väntade någon allmän tilumination. Den bill om abjurationsedens förändring, som blifvit. föreslagen i ändamål att bereda judarne tillträde till parlamentet, förevar den 23 till behandling i underhuset. Enligt det nya edsformuläret skall försäkringsformeln i den ed, som kommer att affordras parlamentsledamöterna, helt enkelt ha denna lydelse: Så sannt mig Gud hjelpe,, och kan således afläggas äfven af judar. Jude-emancipationens motståndare ha likväl för afsigt att vid nästa stadium af billens behandling framkomma med ett förslag till bibehållande af Jden gamla formeln : Vid en kristens sanna I:ron, och på detta sätt än en gång bringa sjelfva hufvudfrågan under omröstning. . Den genom lord Wensleydales utnämning tll pär på lifstid å bane bragta frågan om regeringens rätt, att göra sådana utnämningar, bar förevarit till öfverläggning hos en af öfverhuset för ändamålet nedsatt komit, och synes den tvist, som i detta. hänseende höll på att yppa sig mellan huset och regeringen, vara på väg att i godo biläggas, i det komiIen, 1 hufvudsaklig öfverensstämmelse med regeringens afsigt, föreslagit att, på det för ullgörandet af husets funktioner såsom appellationsdomstol ett tillräckligt antal lagkunnige ledamöter skola vara att tillgå, regeringen må ega att utnämna pärer på lifstid till ett antal af högst fyra, hvilka under namn af Deputy Speakers (vice talmän) skola ställas vid lordkanslerns sida vid alla: husets förhandlingar såsom aäppellationsdomstol. Dessa funk:ionärer få sig tillförsäkrad en årlig lön af 5000 . Agitationen mot förbudet, att om söndaarne i parkerna uppföra musik, fortgår alltjemt, och nästan dagligen hållas möten, dervid petitioner-till. drottningen. och deputationer till Palmerston beslutas. Vid ett sådant nöte i S:t Martins-Hall den 23 dennes yrkade en talare, att folket skulle den påföljande söndagen infiuna six i parkerna på vanlig tid samt iakttaga god ordning och beslutsam hållning, så skulle man finna att musikuppförin3zen icke skall låta länge vänta på sig. En innan talare anmärkte, att sabbatstvånget blott var 200 år gammalt, och att Luther sjelf uppfordrat folket att om söndagarne sjunga och eka; ja till och med i det puritanska Engiland hadetvånget varit .okändt. . General Evans, som jemte flera andra parlamen:sledamöter bevistade mötet, tog de -skottska parlamentsledamöter i försvar; hvilka man påstått ha genom hotelser aftvungit Palnferston hans beslut; han menade att P. låtit tvinga sig af blotta farhågan för sådana hotelser. NEDERLÄNDERNA. Frågan om Surinams kolonisation och den stundande slafemancipationen har åter förevarit i andra kammaren. Allmänt uttalades den önskan att regeringen måtte förstärka de otillräckliga arbetskrafterna i denna koloni genom att underlätta ej blott främraande kolonisters utan äfven nederländska medborgares inflyttning till denna ort. TYSKLAND. Preussen. Med anledning af olika uppgifter och i tidningarne uppkommen polemik rörande den andel prinsen af Preussen haft i den ofta omtalade reaktionära rhenländska kommunalordningen, har Neue Preuss. Zeitung förklarat sig bemyndigad förklara att prinsen blifvit af konungen kallad till den konselj, der denna fråga förevar, och att han ; dervid samvetsgrannt uttalat sin öfvertygelse, som i flera vigtiga punkter stod i strid mot den till sanktion föreliggande lagen, samt att han slutligen yrkat på lagens framläggande för de rhenländska provinsialständerr.a. En preussisk tidning, Zeitv, erinrar, med anledning af Svarta Örns ordens förläning åt Napoleon III, om det historiska faktum, att Napoleon I, hans svåger Joachim Murat samt flera af hans rikes store, bland hvilka äfven : Bernadotte, den 7 April 18035 erhöllo. samma orden. Det preussiska bladet glömmer likväl att erinra om den för betydelsen af sådane artigheter furstarne emellan mest betydelsefulla omständigheten härvid, nemligen att Napoleon I redan år 1806 stod med sina armeer i Berlin. ÖSTERRIKE. Fältmarskalk-löjtnanten furst Liechtenstein har blifvit sänd till Warschau att komplimentera kejsar Alexander. Om det skulle vara sannt, såsom det påstås, att någon köld skall hafva inträdt mellan hofven i Petersburg och Wien, måste man dock medgifva att Österrike söker hålla god min i elakt spel. I en skrifvelse från Wien yttras bland annat: För några dagar sedan verkstäldes här talrika arresteringar. Efter hvad det förljudes hade polisen redan för längre tid sedan kommit på spåren en vidt utgrenad hemlig förening, hvars ändamål skulle vara af mysteriös-religiös natur. Efterspaningarne fortsattes-med. mycken framgång och resultatet företer sig uti arresteringen af 80 Personer, hvilka allesammans tillhörde den. nyx religionssekten och kallade sig Johannesföreningen. Äfven i provinserna skall man vara på spåren förgreningar af denna förening. Enligt den österrikiska strafflagen anses och behandlas deltagandet uti en sekt såsom en förbrytelse till religionens störande. Några Politiska tendenser synas alldeles icke vara med i spelet. Alltsammans reducerar sig således helt enkelt till en religionsförföljelse, och det bör: vara en tröst för våra konventikeljägare att se det ett land finnes der man går ännu raskare tillväga i vården om den sånna tron, här, enär af ofvanstående berättelse synes, fniss NANNA nit mr ————— Nr —A