Aftonbladet – 29 maj 1856, sida 3

nistern; mot egen öfvertygelse. gifvit vika, för ett enskilt partis åsigter,--och beslöt. mötet dessutom sändaen deputation till Palmerston och en petition till drottningen för att söka utverka uppbäfvandet af förbudet rhot: uppförandet af musik om söndagarne. 07 CE Amiral Lyons har nu: erhållit sitt diplom såsom hedersborgare i Londonynlagdt iven kapsel af guld om 100 guingers värde. Ett bolag:i London, som assuretar spegelglasskifvorna i bodfönstren, säges ha träffat anstalt att äfven försäkra vanliga fönsterrutor i! Boningshusen den :29 Majjdagen för den stora freäsfesten, emedanmycken färhåga försports, att de fönster skola löpa fara, hvilka den dagen icke blifva illuminerade: BELGIEN. Från Brässel skrifves d. 21 Maj, attettnyligen af kardinalerkebiskopen af Meckelti utfärdadt herdabrefväckt det pinsammaste. intryck, emedan detsamma angriper författnirigens tre hufvudstöd, nemligen pressfriheten, alla religionsbekännares likställighet med afseende å läroverken samt yttrandefriheten. Synnerligast uppträder det mot de fria universiteterna och önskar att Brisseleruniversitetet må underkastats andlig ledning. Tntrycket häraf förvärrades, då på samma tid förekom en artikel i Univers, i samma syftning. — På en inbjudning till Lamartine,att komma och bevista en litterär sammankomst i Littich, har han svarat följande: Belgien framställer sig i detta ögonblick för mitt hjerta mer som mitt fädernesland än mitt eget. Det skall mycket fröjda mig att besöka det och få uttrycka min tacksamhet. TYSKLAND. Den i Brissel utkommande ryska tidningen Le Nord roar sig, såsom man vet, att utsirö farhågor fr omstörtningar och statskupper, hvadan dess nyheter af detta slag torde böra med mycken varsamhet mottagas. Dess nyaste historia berör likväl ett nog vigtigt ämne för att förtjena omförmälas. En af dess pariserkorrespondenter berättar nemligen, att bland andra ämnen, hvarom för närvarande skall underhandlas mellan stormakterna, är äfven frågan om mediatisering af några bland de mindre tyska staterna. Planen skall redan på pariserkongressen ha varit till tals och nu senast äfvenledes under konungens af Wirtemberg vistelse vid franska hofvet. Napoleon säges mycket gynna planen, emedan han. deri ser ett. välkommet medel att stärka staterna i mellersta Pysklandy Bayern, Sachsen, Wiärtemberg och Hannover, mot den österrikiska och preussiska öfvervigten. ÖSTERRIKE. En telegrafdepesch från Wien af den 24 Maj lyder sålunda: Den officiella. WienerZeitung motiverar afslutandet af fördragetaf den 13 April dermed, att Ryssland: hvärken ville på. wienerkonferensen öfvertaga den uttryckliga garantien för Portens integritet eller sedermera ingått derpå, och att Preussen velat förbehålla sig fribet att handla efter omständigheterna. — Fördraget innehåller ingen hemlig artikel, lemnar förbundsförhålandena till Preussen oantastäde och bKindrartickeiringaste mån det fullständiga återställandet af de goda granskapsförhål andena till Ryssland. — Österr. Correspondenz upprepar ånyo sitt påstående att Österrike hos Preussen alldeles icke sökt nägon garanti för sitt territorium, tillbakavisar den mission Sardinien vill tillvälla sig i Italien, försvarar Österrikes politik i Italien och förordar ändamålsenliga reformer, bvaremot anarkiska anslag förklaras skola undertryckas. . Det påstås att erkebiskopen af Wien, till följd af det ogillande, som. såväl från regesom från da ungerska biskoparnes sida mött hans cirkulär om protestanters begrafnivg, har för afsigt utfirda ett södra cirkulär, som skall återkalla det första. SPANIEN. I cortes, möte den 20 Maj föreslogs af demokraterna ett tadelsvotum mot general Zabala med anledning af tilldragelserna i Valencia; Generalen försvarade sig med kraft, och Espartero förklarade att alla de öfriga ministrarne på det högsta gillade Zabalas ätgärder. Förslaget förkastades med 175 rö ter mot 18. — Frågon om cortes upplösning eller prorogation skall med : första komma att fgöras. En partiel ministörförändring skall anara kamma att ama mim