nes till kejsaren. sinakreditiver såsom österTrikiskambässadör och. yttrade dervid; att-kejÅsaren af Österrike ville genom återställandet af ambassadörsposten -närmare tillknytaett förbund sov, på ett lyckligt sätt afslutad:! mellan de båda hofven till ordningens och lugnets upprätthållande, mäktigt bidragit till fredens återställande. Hr v. Hibner uttalade tillika-den förhoppning, att han måtte ha att fortfarande glädja sig åt kejsarens förtroende. Kejsaren besvarade på ett välvilligt sätt detta tal. ? Då erkehertig Maximilian den 21 dennes i österrikiska ambassadbotellet mottog diplomaiska kåren, anmärkte, att ingen enda ryss var närsarande. — Prins Oscear säges icke skola mottaga diplomatiska kåren. Lagförslaget om en skatt på vagnar, hvilket rönt mycket motstånd, har blifvit uteslutet från senatens dagordning, och man förmodar derföre att regerigen återtagit detsamma. — Från senatens tryckeri har i dessa dagar utkommit en anonym broschyr, som synes hafva för ändamål att förbereda allmänheten på den mycket omtalade ehuru af regeringen på visst sätt desavuerade expeditionen mot Madagaskar. — En köpman i London hade haft för afsigt att stifta ett pris af 1250 fr., som hvartannät år skulle af iranska akademien utdelas för det bästa arbete öfver fördelarne af den engelsk-franska alliansen. Å akademiens vägvar har dess sekreterare, hr Villemain, i en skrifvelse afböjt detta förslag, på den grund, att alliansen mellan England och Frankrike icke principielt kunde anses blifva af evig varaktighet. — För närvarande pågår i Frankrike den hvart femte år återkommande folkräkningen, hvilken bör var afslutad den 15 Juni. Enligt det för Paris redan faststälda resultatet r r denna stad öfver 1,100;000 och Seine-departementet inemot 1,500,000 själar. Kamrarnes session har blifvit förlängd till den 21 Juni. — Prins Napoleon säges komma att begifva sig till Civita Vecchia för att möta kardinal Patrice, som vid kejserliga prinsens dop skall företräda påfvens ställe. — Ryktet att kejsaren i September skall begifva sig till Algier upprepas nu åter, och man omtalar i sammanhang dermed att stora planer skola vara å bane i afseende på koloniens reorganisation. — Ett lagförslag, om meddelande af understöd åt landtbrukare för aftappningsarbeten har blifvit lagstiftande kåren förelagdt. Ett belopp af 100 millioner francs skall anvisas för ändamålet. Understöden skola meddelas i form af lån, som. böra vara återguldna inom 25 år. I södra Frankrike hade man omkring den 20 och 21 i denna månad utomordentligt herrlig väderlek, och sädespriserna hade åter börjat falla betydligt. — Tobaksförbrukningen har 1855 i Frankrike tillvuxit 60 procent i jemförelse med föregående år. Förrådet af cigarrer lärer vara i det närmaste uttömdt. — Natten mellan den 10 och 11 Maj förspordes i byn Grand-Coderc (Dordogne) en häftig Jordbäfning. Skakningen var så stark, att en del af ett närbelägtet berg löscycktes och med ett väldigt -dän nedstörtade på slätten, ryckande med sig träd och klippstycken. En ganska betydlig rymd odladt vinland förstöres. Den berömde författaren till Lhistoire de la conquåte de VPAngleterre par les Normands, m. fl. utmärkta arbeten, historieskrifvaren Augustin Thierry, bar nyligen aflidit i Parise. Thierry var sedan trettio år blind och lam, men bibehöll icke desto mindre till det sista sin fulla själskraft oförminskad. Den till pröfning af förslaget om ett monument åt orientarmen och kejsaren af senaten nedsatta kommission har uttalat sig för uppförandet af en storartad triumfbåge på planen framför invalidhotellet, icke långt från Napoleon I:s graf. ENGLAND.