derns krämpor, innan den hopfallna kroppsaställningen vittnar om att ålderdomens förtrupper börjat inreda åt sig den bräckliga boningen. Lätt uttröttade af äfven måttliga kroppsansträngningar, måste de noga utportionera sina krafter, likasom convalescenten, innan han fått igen sitt hull. Skälfvande för det stränga klimatet, som lifvade till hurtigt mod våra fäder, gömma de sig, som larfven gömmer sig i puppans skal, uti pelsfodrade plagg för den obarmhertiga vinterluft, hvilken under 8 månaders tid gisslar dem för. deras vanslägtande. Ty utan den lifsenergi, som fordras för att kunna reagera mot kölden, och som endast finnes hos en frisk kropp, lider man af vårt klimat, förkyler sig ständigt och framsläpar sitt lif i krämpor och missbelåtenhet. Vi moderna svenskar kunna ej fatta den lefnadslust som fanns hos våra fäder. De voro friska! — — (Forts.) MIDAS ANETTES