Aftonbladet – 22 maj 1856, sida 3

verste Bourgeois, såsom det hette för att inspektera fästningen Bellinzona, men egentligen för att säga de tessinska myndigheterna att det var hög tid att vidtaga några afgörande: mått och steg. ITALIEN. Man har i Genua den 12 Maj uppspikat ett hotande anslag mot österrikiska konsuln derstädes. Senare på qvällen utslogos några fönsterrutor i österrikiska konsulatsbyggnaden. Den sardinska författningens årsfest har blifvit begången i Turin den 11 Maj under tillströmning af en ofantlig mängd menniskor från alla delar af Italien. Så väl den största hänförelse, som den fullkomligaste ordning rådde under hela festen. Konungens af Sardinien svar på notifikationen om kejsar Alexanders tronbestigning skall öfverbringas till Petersburg af general Dabormida. — Enligt Indpendance Belge har storhertigen af Toscana definitift vägrat att afsluta ett konkordat med påfven. — Konungen af Neapel förbereder en not, som är ämnad att söka rättfärdiga hans regering. Noten skall öfverlemnas åt österrikiska kabinettet. Samtidigt skall en undersökning företagas med de politiska fångarne, för att läggas till grund för ett amnestidekret. SPANIEN. Espartero skall, såsom det berättas, haft en häftig ordvexling med sin förtrogne vän Gurrea och till följd deraf blifvit så opasslig att han fått lof att qvardröja i Logrono tvenne dagar. Enligt senare underrättelser hade Espartero, efter att den 9 hafva invigt Saragossabanan, inträffat i Madrid den 16 på qvällen, och genast haft en utomordentlig audiens hos drottningen. Kreditsällskapet Probst hade förskjutit åt statskassan 20 mill. realer. Finanskassören i Gerona har tagit till flykten med ett deficit af 29,000 duros i kassan, i hvilken äfven funnos falska bankonoter. I Saladerofängelset sitta för närvarande häktade ej mindre än 10 redaktörer af 9 särskilta tidningar. Från Ferrols bagno hade 100 galerslafvar lyckats undkomma och flyktat till borgen. Man väntade, att cortes upplösning med första skulle ega rum. — Den offieiella Gaceta förklarar ryktet om differensen mellan spanska och franska regeringarne för grundöst. MALTA. Om de förut omförmälda militäroroligheterna på Malta skrifves till Times, att utbrottet egt rum den 6 på aftonen och börjat dermed, att ett antal soldater af den britiskitalienska legionen under afsjungande af frihetssånger och under skymford mot maltesarne genomtågat gatorna i Valetta. Polisinspektoren, som sökte bringa dem till ordning, blef dödligt sårad af ett dolkstygn och afled om några minuter. Den 8 på e m. förnyade sig oroligheterna, och då bland legionärerna tillkännagaf sig en mycket upprorisk anda, fråntog man dem. deras ammunition, och sent på aftonen blef linieskeppet Hannibal inbogseradt i Marsamusettohamnen och lagdt framför fronten af lägret vid Fort Manuel. Nästan alla bodar i staden voro den dagen tillslutna, och vid postens afgång herrskade stor bestörtning. Den 9 måste Hannibal för storm återvända till Valetta, och en ångkorvett stationerades i stället att observera Tegionörerna i deras läger. — En korrespondens till Daily Newss kastar åter hela skulden på maltesarne, som skulle vara utomordenligt bigotte och helt och hållet ligga i händerna på sina prester, hvilka uti de i norra Italien rekryterade soldaterna endast. se påfvens fiender. Någon misshandling mot en karmelitermunk synes ha gifvit närmaste anledningen till den länge rådande jäsningens utbrott. TURKIET. AL PT oo TR po Ar