Aftonbladet – 22 maj 1856, sida 2

1 meddela nu en Nkaledes sammantrangd edogörelse för den svenska bergverksrörelsen fven under nyssnämde år, grundad på bergsollegii sista årsberättelse. NM 1834 års jernmalmsbrytning utgjorde 1,623,657 k tackjernsvigt, öfverstigande det nästföreående årets malmuppfordring med 1235 sk: I medeltal utgjorde densamma, under de 5 ren 1848—52 — 1,545,940 sk 1843-47 — 1,318,797 ; 1838—42 1,347,719 Mutsedlar hafva under året utfärdats å 383 ya uppfinningar och på 643 förut arbetade tällen. ij Tackjernsblåsningen, vid i gång Vårande 223 nasugnar, har lemnat 749,253 sk; öfverstisande nästföregående års med cirka 2000 k, lemnar dock ett fördelaktigare resultat, in något föregående år, derigenom att-tackjernsproduktionen pr dygn, som äfven förut småningom ökats, öfverhufvud taget 1854 i len mån stigit, att densamma med ej mindre in 2 sk öfverstigit den, som för 1853 finnes intecknad, och hvilken förhöjning är så stor, tt den i det närma: te uppgår mot dentillökning i produktionen pr dygn, som tillförne endast på ett helt qvinqvennium kunnat ernås. Nämde förhållande förtjenar i hög grad uppmärksamhet och besannar. hvad bergskollesium derom förut yttrat; att nemligen tackjernsblåsningen här i landet på långt när ännu icke uppnått den förbättring, hvaraf den med begagnandet hufvudsakligen af samma malmer är mäktig, eller den höjd af teknisk fullkomlighet, som bör kunna ernås. 36107, sk8 sjömalmstackjern hafva, med särskilt tillstånd, blifvit exporterade. Årets gjutgodstillverkning vid masugnarne har utgjort 19,152 sk, understigande föregående årets tillverkning med 6329 sk. Vid gjuterierna har tillverkningen dessutom utgjort 36.220 sk, och tillverkningsvärdet derå 662,089 rdr bko. Exporten har utgjort 10.516, sk, jemte ej specificerade gjutgodseffekter för ett värde af 36663, rdr bko. Stångoch ämnesjernemidet har under året utgjort 643,373 sk, understigande nästföreFår års tillverkning med ej mindre än 5,195 sk8. Orsaken dertill bör förnämligast sökas i bristen på nödigt drifvatten, som vid ganska många bruk yppat sig. Ezcporten af stångjern och jernmanufaktur, utgörande 684,889 sk, har deremot verit större än under något föregående år, hvarigenom det förhållande inträffat, att inventarierna på rikets jeravågar 1854 minskats med tillsammans 119,291 sk, och som dessa äfven 1853 förminskades med eirka 50,000, så utgjorde samtlige vågbehållningarne af stångjan och jernmanufakturer endast 147,713 sk, hvilket inventariebelopp är mindre än någonsin tillförne under innevarande sekel. et under året i hufvudstaden allmännast ängse vågoch skeppningspriset för stångJern har dock icke befunnits i samma mån gynsamt; vid skeppningsårets början bestämes priset på ordinära sorter stångjern (deri likvist icke inbegripne vissa, mera utmärkta stämplar, samt det under året särdeles begärliga så kallade ståljernet) till 16 rdr bko pr sk stapelstadsvigt, eller endast 24 sk. högre än det under 1853 gällande; men höjdes sedermera till 161,, derefter till 17 rdr mot hösten. Denna förhöjning var dock ej större, än priset i medeltal varit under de föregående 10 åren, och var särdeles behöflig i anseende till de under året stegrade kolpriserna och forlönerna. Allmännast har tysksmidesmetoden begagnats (vid Dannemoraverken vallonsmidet), hvarförutan den förra metoden på flera ställen förändrats till lancashireoch på åtskilliga ställen till franche-comtesmidet, hvilket särdeles vid de mindre jernbruken anses ganska förmånligt. Puddlingsmetoden användes ock å flera ställen; ytterligare förbättringar i jernberedningen motses och bemödandena i den riktningen äro ingalunda ringa. Synnerlig uppmärksamhet förtjenar den nya uppfinningen, använd såväl i England som Tyskland, och hvarmed försök äfven vid Lesjöfors bruk i Wermland blifvit gjorda, nemligen: att af tackjerndirck i puddlingsugnar tillverka stål, som visat sig användbart både såsom material för gjutstål, och äfven för andra bebof, hvartill vanligt stål begagnas, samt till beläggning af jernvägsskenor och för öfrigt i de fall der starkare nötning ifrågakommer. Då genom denna metod tid, bränsle och omkostnader kunna besparasg, är det sannolikt, att den allt mera upparbetas till fullkomlighet. Af de ädlare metallerna har under året 1854 guldtillverkningen utgjort 1 löd. mark 5 lod, silfvertillverkningen d:o 5262 a 14 lod, understigande nästföregående års med 616 mark. Kronans tiondeafgift jemte myntarelön och slagskatt för året bko rdr 2931: 6. i silfver. Koppartillverkningen 12,228 sk, öfverstigande det nästföregående årets tillverkning med 647 sk. 1854 års tillverkning har varit nära dubbelt högre än den, som vid börljan af 1840-talet pr år kunde åstadkommas. Priset har fortfarande hållit sig temligen högt. Messingstillverkningen (endast bedrifven vid Skultuna bruk, i anseende till. den eldsvåde som öfvergått Gusums messingsbruk) utgjord 1633 sk. Blytillverkmingen 14773, sk. Silf verglitt och Glete 59 skE. Zink 86, skq Kobolt 4070 K. Svafvel 683 skE. Viktriol 2203 skK. Alun 9541 tunnor. Bödfärg 12,527t:r Blyerte 88 sk. Brunsten 250 skE. Porfyr Toch Marmorbrukens tillverkningsvärde har ut Igjort bko rdr 8528.