Aftonbladet – 19 maj 1856, sida 3

MMMM konungens inträde genast vördnadsfullt drogo sig åt sidorna. Träd närmare, min herre! utropade Henrik med en höghet, hvilken lät den stackars markisen helt och hållet förlora den lilla sjelfbeherskning han ännu hade qvar. I detta ögonblick var konungen ett. rof för en sinnesskakning, så våldsam att, om han hetat Carl IX eller Henrik III i stället för Henrik IV, markis dEstråes troligtvis grymt fått kännas dervid. Fröken dEstråes är således gift? sade han kort. Markisen bugade sig utan att svara. Ert uppförande har varit mer än oförskämdt, och jag skulle ej hafva ansett er i stånd till en dylik handling, om ej edra stirrande blickar och eder. darrande röst bekräftat edra ord... Ni är en dålig karl, markis. Sirej jag ville rädda min ära. Och derför har ni angripit konungen! utbrast Henrik. Med hvilken rättighet, min herre ? Sire, jag trodde mig. ej förolämpa. ers majestät genom att: bestämma öfver min dötter. Jag tror vid Gud att. ni vill drifva gäck med mig! utropade Henrik utan att, falla uti den af markisen för honom utlagda snaran. Huru!... jag gör er den. äran att besöka er... jag nedlåter mig att kalla er min vän... och ni gifter bort-er dotter utan att ens underrätta mig derom!... Sedan huru lång tid är det som de franske ädlingarne ej finna sig hedrade af att kunna inbjuda landets konung till deras barns bröllop ? Sire!l ... Ni är en dålig karl, en ohyfsad menniska! Ers majestäts vrede bevisar mig ... Hvad bevisar den annat än att jag är grannlaga, då ni är en grofbuggare... att jag är tålmodig då ni är oförskämd... att jag iakt