Aftonbladet – 16 maj 1856, sida 2

tolikerna äro der vid stadsrodret. De hafva en naturlig böjelse för det bonapartistiska systemet, dels emedan en mängd förrostade så kallade konservativa ideer finnas hos dem, dels emedan napoleoniderna städse förstått ställa sig väl med det katolska klereciet, och den nuvarande franska kejserligheten hos detsamma söker ett af sina förnämsta stöd. Den katolska ministeren kunde nu under den i hela Belgien, till följd af de franska hotelserna uppkomna jäsningen, icke annat än taga konstitutionen i försvar. För tryckfrihetslagens bestånd är ministören likväl så långt ifrån att gå i borgen, att den fastmera låtit antyda sin afsigt att snart föreslå vigtiga förändringar deri. Måhända skola vi sålunda snart upplefva en praktisk erfarenhet af, huru vigtigt det är om tryckfrihetslagen ingår i konstitutionen, d. v. s. sjelf utgör grundlag, eller blott betraktas såsom föremål för vanlig civil eller kriminal lagstiftning. Förloppet är i korthet följande. Sedan en telegrafdepesch från Brässel till parisertidningarne i korthet redogjort för plenum den 7 Maj och uppgifvit, att belgiska utrikesministern sagt, att ingen utländsk makt fordrat någon ändring i belgiska tryckfrihetslagen, och att regeringen aldrig skulle gå in på en sådan ändring, gaf den belgiska Monitören den 10 Maj ett förklarande beriktigande af denna uppgift. Ministern, sades det här, hade blott talat om konstitutionen. Någon interpellation angående tryckfrihetslagen hade icke förekommit, och komme en sådan att göras, så skulle ministårens svar blifva, att den förbehölle sig att inom de konstitutionella gränserna i sinom tid och i vederbörlig ordning föreslå kamrarne en modifikation af presslagen. Såsom förklaring öfver denna förklaring erfara vi nu genom enskilta meddelanden från Briissel, att den katolska ministeren ärnar vid nästa kamrars sammanträde i November föreslå återinförandet af tidningsstämpeln och kanske till och med införandet af alla tidningsartiklars undertecknande efter det nya franska mönstret. Katolikerna tro nemligen, att jäsningen i Belgien skall hafva lagt sig till November, och att det då skall blifva möjligt att genomdrifva något sådant. Man försäkrar oss äfven, att de låtit afgifva förtroliga lugnande försäkringar i Paris. Detta anses äfven i viss mån förklara det något mil dare språk, som Constitutionnel, stundom bättre och hastigare underrättad än Pays, genas åter antagit emot Belgien, efter de första ho tande artiklarne. Det är i sanning beklagansvärdt, att dess underrättelser, som vi hafva från ganska sä ker källa, skola i väsentlig grad nedslå dei glädje, som Belgiens hållning och dess mini sters skenbart kraftiga motstånd till en börja ÅT öfvarallt framkallat. Men vi få dagligen er Å fara, huru illusionerna försvinna, och det ä I nödvändigt att icke öfverlemna sig åt någr sådana. Belgiska frågan har föröfrigt, tac vare hr Walewski, ganska hastigt blifvit en eu ropeisk. Hela verlden har intresse uti att el Å fara, hvad Frankrike tänker göra under fre den för att nedtrycka andra länders institutic ner till de franska inrättningarnes ståndpunkt För öfrigt är ännu lång tidtill November oc i Belgien har ett antinationelt kabnett bli vit bragt på fall på kortare tid än så.