— Bref, som vi i dessa dagar erhållit från lika delar af kontinenten, skildra de faror, som från det kejserliga Frankrikes sida nu fter fredsslutet hota friheten i Europa, såsom vida allvarsammare än man i början velat ro. En af dessa faror, den närmast hotande stormningen mot Belgiens fria konstitution, synes väl för ögonblicket vara afslagen, men hon har likväl, efter hvad vi nu erfara, icke derföre upphört att såsom ett Damoklessvärd hänga öfver den belgiska tryckfriheten; och de folk, som närmare eller fjermare hotas af den nya absolutistiska allians, hvilken nu är i görningen, må uti det, som nu föregår eller ytterligare förestår i Belgien, se en varning att ingenstädes försjunka i sorglös ro. Såsom läsaren redan kunnat finna af de underrättelser från Belgien, som meddelades uti gårdagens postskriptum, synes den tele. grafdepesch, hvilken den 8 dennes bragte oss första underrättelsen om interpellationen i belgiska kammaren angående det franska hotet mot tryckfriheten och det ministeriella svaret derpå, till en del hafva hvilat på oriktig uppfattning. Det var nemligen icke i fråge om presslagstiftningen, såsom uti depeschen uppgafs, utan angående den belgiska konstitutionen öfverhufvud, som ministern hade yttrat sig. Vi skola i morgon anföra så väl sjelfva interpellationen, som ministerns svar, cfter de belgiska tidningar, som vii dag erhållit, men tillägga emellertid redan häl några närmare underrättelser om sakens sam manhang enligt oss tillhandakomna enskilte meddelanden. Det tyckes tyvärr, som om fienden till al sjelfstyrelse och sedlig sjelfständighet ändoch hade genomdrifvit någonting i Belgien. Ka