Aftonbladet – 14 maj 1856, sida 3

rikena söka de imponera genom att antag skick, hållning och ordalag efter kristna pie tistiska ifrare, omsorgsfullt hålla undan all som egentligen är karakteristiskt för mo:mq nismen, dess mest råa och osedliga sidor, oci gifva den ett sken af att endast vara en var mars uppfattad och liksom pånyttfödd kri stendom, hvarjemte de imponera på de enfal diga sinnena genom den föregitna fortsatt uppenbarelsen från Gud och sitt siändiga ci jterande af bibelspråk, dem de på ett bok istafligt och andelöst sätt till sin förmån tolka iisynnerhet ur gamla testamentets profetisk I böcker och Johannis Uppenbarelse. De i re i ligiöst hänseende likgiltiga, men med sin ställ ining i ett eller annat hänseende missnöjd: i locka de g.nom att framhålla något af de j råa, förvirrade uppkok, som Parley Pratt och i nägra bland mormonapostlarne, som vela I gälla för boksynta, gjort på en och annan sat: laf den nyare materialismens fil osofi, och före j spegla dera mormonsamhället såsom bygdat pi id demokratisk jemlikhet och socialistiskt helig. i hållande af arbetet. Först sedan de stackar: i proselyterna underkastat sig de oerhördaste svå i righeter, för att nå sitt förlofvade land oct derpå användt kapital och möda tillräckligt. iför att i bättre lottade kolonier skaffa sig Jet lyckligt lif, finna de, att de grymt bedra git sig, att mormonläran i sin sanna skepnac T den krassaste hedendom och mormonsam: bället en olidlig despotism. Dyrt betalar mången sin lättsinniga tilltro till de falska förespeglingar, som göras af emissarier, hvilka sjelfva stundom äro bedårade och på g god tro meddela andra hvad som blifvit i dem inprägladt. Flera bref från till Utah utvandrade danska familjer ha på den senaste tiden skildrat det gräsliga elände de redan genomgått eller som hotar dem. De, som icke omkommit på sjöresan eller på den omkring 400 svenska mil långa vandringen genom urskogar och öknar, ha framkommit i utblottadt tillstånd och funnit allt annat än hvad de hade väntat. Den ifver och oförtrutenhet, hvarmed de mormonska missionärerna verka, är lätt förklarlig, då man vet, att mormonsamhällets styresmän utvälja djerfva, oroliga, företagsamma personor, som hemma skulle kunna bli dem besvärliga, och smickra deras fåfänga genom att låta dem såsom representanter för kyrkan afgå till aflägsna trakter. De söka så snart som möjligt lära sig det lands språk, för hvilket de äro bestämda, ombesörja en öfversättning af Mormons bok och utkora bland de anhängare, som sluta sig till dem, en hel liten hierarki, som måste ifra för lärans utbredning, i det de utnämna till äldste, prester eller lärare alla dem, som ega någon talförhet och naturlig spetsfundighet eller förmåga att inöfva sig 1 den art af sofisteri, som en dylik predikant har af nöden. De vända sig företrädesvis gerna till handtverksgesäller, som ha anledning att begifva sig från stad till stad och genom den beröring, i hvilken de på verkstäderna komma med kamrater, kunna imponera på dessa och sålunda obemärkt ha tillfälle att bilda en kärna till små mormonförsamlingar. Det är äfven hufvudkligen genom handtverksgesäller, som någon tid vistats i Danmark, som mormonläran först börjat representeras och predikas i Stockholm. Vi återkomma i en senare artikel till de upplysningar, som i afseende härå vunnits, och Je åtgärder, som i sammanhang härmed blifvit af särskilta myndigheter vidtagna. mn