Aftonbladet – 9 maj 1856, sida 2

Article Image
h j STOCKHOLM, den 9 Maj. Telegrafen bragte oss. i går underrät telse, att. den belgiska ministeren intrepellerad i kamrarne i anledning af den franske utrikesministerns bekanta försök att förmå pariSErKONSrössen till-hagOn--atgard Omöt-den-DEgiska tryckfriheten, på ett värdigt sätt förklarat sig Vilja med all kräft försvara Belgiens rättigheter såsom. en oberoende: stat. .. Landet, hade ministrarne sagt, skulle aldrig underkasta sig någon utländsk maktsfordran på-förändring ef dens belgiska tryckfrihetslagen; och kamrarne hade med entusiasm gifvit sitt bifall till.dessa ministrarnes ord tillkänna. Hvarje land, som är i åtnjutande af tryckfrihet, bör önska, att dess styrelse i enahanda fall. måtte föra ett lika kraftigt språk till försvar för denna frihet emot mäktigare grannars eller andra kusiners öfvermodiga anspråk, som den: belgiska här synes hafva gjort. Under afvaktan af de närmare underrättelserna öm diskussionen i de belgiska kamrarne, vilja vi i korthet erinra våra läsare om den egentliga: anledningen till den nu afgifna ministeriella och på samma gång nationella förklaringen, samt tillika. .r-eddeladen värdiga artikel i detta ämne; shvaruti-Times redan tillbakavisat den franska absolutismens hot emot den belgiska konstitutionella friheten på ett sätt, som säkerligen kam anses uttrycka hela den engelska nationens mening. Såsom. bekant är, utgör Belgien sedan några år en tillflykt för många fransmän, som i följd af de politiska hvälrningarne i deras fidernesland och isynnerhet efter statskuppen af den 2; December der befinna sig dels i tvungen, dels i frivillig landsflykt. . Denna omständighet har naturligtvis icke bidragit att mildra uttrycken i den sjelfständiga belgiska pressen af-den rättvisa ovilja, som det nuvarande förtrycket i-Frankrike: i och för sig sjelf måste framkalla hos ett fritt folk, sm dessutom i följd af närmaste grannskap och till en del gemensamt språk icke kan undgå att i, första hand, erfara förtryckets beskaffenhet och verkningar. Också har den kejserliga franska, regeringen icke, försummat att genom allehanda trakasserier söka bringa den belgiska pressen till en för den nya Napoleonismen angenämare hållning. :En mängd belgiska tidningar äro i: Frankrike alldeles, förbjudna, och inga: kontraband äro vid, öfverskridandet af. franska gränsen, vare. sig på landsvägar eller :vid jernvägsstationer, sedan några år föremål för en så sträng::efterspaning som belgiska tidningar. Och vi hafva. oss från fullt tillförlitligt-håll bekant, att den:mest utbredda af de belgiska tidningarne LIndependance, efter att äfven flera gånger hafva varit hotad med förbudatt få inkomma i Frankrike, endast på det sätt kunnat undgå att också drabbas af detta-slag, att redaktionn måst förplikta sig att icke allenast med den aldrastörstå Varsamhet behandla ämnen, som äro för, Napoleonismen -ömtåliga, -utan äfven att upplåta sina spalter åt-en daglig körrespondent från Paris, som är för detta ändamål utsedd af den. franska regeringen sjelf... Denne korrespondent, som i tidningen tecknar sig Y, är en bekant embetsman uti inrikesministeren i Paris: RSA Men dessa åtgärder hafva icke befännits tillräckliga, och. den kejserliga regeringen i det mäktiga Frankrike aktade icke under sin värdighet att vid den stora. fredskonferensen i Paris anropa de öfriga makterna om hjelp emot .den fria pressen i det lilla Belgien. Vid konferensens sammanträde den 8 April. Kvarom. det :22:dra safi de numera offentliggjorda protökollerna (det längsta af dem alla) handlar, detta samma, sammånträde,. då. den franske. sutrikesministern grefve: Walewski bragte frågorna om Grekland, Påfvestaten, Neapel och behofvet-af.förändringar.isgjörätten under krigstider till tal; sökte han äfven göra den belgiska, tryckfriheten till föremål för diplomaternas behandling. Vi finna, uti det ifrågavarande protokollet, sådant det är offentliggjordf i den franska Monitören för den I Maj, följande redogörelse förshvad grefve Walewski vid detta tillfälle yttrade: Såsom Frankrikes förste fullmäktig ville han leda kongressens uppmärksamhet på ett föremål; som, fastän hufvudsakligen beträffande Frankrike, likväl hade ett verkligt intresse för alla europeiska makter, Han ansåg det för öfverflödigt att säga, att man i Belgien dJagligen trycker skrifter åf det inest förolämpande och fientliga innehåll både mot Frahkrike och dess regering; avtoanan der oftxt predikar upprör! och mord. Han erinfade om, huru för kort tid-sedan belgiska. tidningar hade Vågat att taga i sitt skydd det hemliga sällskapet Lu Mariahne, hvars planer och syften voro bekånta, — att alla dessa offentliggöranden voro. lika många krigsmachiner,, som af den borgerliga. ordningens : fiender riktades mot Frankrikes iåreHugn; dessa fiender, -hvilka, starka genom den stråfflöshet de. finna. under den belgiska lagstiftningen, hysa det hoppet att kunna förverkliga siha laglösa planer. . Grefve .Walewski. förklarade, att kejserliga regeringens högsta önskan är, att bibehålla det bästä förstånd med Belgien. Han tillade, att han ej kunde annat än uttala sig berömmande om belviska kabinettet, äfvensom öfvet dess bemödanden att-göra ett sakernas tillstånd drägligtrsonr detsej kan ändra, då landets lagstiftning hvarken tillåter det att undertrycka pressens öfverdrifter eller taga första steget-till en nödvändig feform. -4c! Vi beklaga.— sade han. — att se oss. försatte i den nödvändigheten, att göra för Belgien-sjelft Begripligt. den, stfänga nödvändigheten att förändra eh lagstiftning; som ej tillåter dess regering att uppfylla dem förstör af..de-ihternationella plikterna, det vill säga den, ätt ej inomätt sköte tåla ofog och stämplingar, hvilkas: ändamålvär att störa lugnet i grannstaterna. Den :starkares. föreställningar. smot deö svagare likna: allt för mycket hotelser, oeh vi vilja .derföre undvika. att. taga vår tillflykt dertill. Om stormakternas representanter, beträktande saken ur såmma synpunkt; ansåge det för passande, att uttala sin mening i detta hänseehde, så är det sännolikt, att belgiska regeringen, stödjande sig på den stora majsariteten i landet akall hlifva i ätånd tillatt öra!

9 maj 1856, sida 2

Thumbnail