Aftonbladet – 6 maj 1856, sida 2

lydelse : I den allsmäktige Gudens namn. Deras Maj:ter fransmännens kejsare, drottningen öfver förenade konungariket Storbritannien och Irland, kejsaren öfver alla ryssar, konungen af Sardinien och ottomanernas kejsare, lifvade af önskningen att sätta ett mål för krigets olycka, och i afsigt att förebygga återkomsten af de förvecklingar, ur hvilka detsamma framgått, hafva beslutat att öfverenskomma med H. M. kejsaren af Österrike om grunderna för fredens återställande och befästande, samt att genom verksamma och ömsesidiga garantier försäkra ottomaniska rikets oafhängighet och integritet. För detta ändamål hafva deras majestäter till fullmäktige utnämt : (här följa de österrikiska, franska, engelska, ryska, sardinska och turkiska fullmäktiges namn och alla titlar), hvilka i Paris sammanträdt till en kongress. Deras Maj:ter kejsaren af Österrike, fransmännens kejsare, drottningen öfver förenade konungariket Storbritannien och Irland, kejsaren öfver alla ryssar, konungen af Sardinien och ottomanernas kejsare hafva efter lyckligen mellan dem åstadkommen öfverenskommelse tagit i betraktande, att i ett europeiskt intresse H. M. konungen af Preussen, medundertecknare af konventionen af den 13 Juli 1841, måste kallas till deltagande i de aftal som borde göras, och då de uppskatta det värde nämde majestäts medverkan skulle tillägga det allmänna fredsverket, så hafva de inbjudit honom att skicka fullmäktige till kongressen. Till följd häraf har H. M. konungen af Preussen till sine fullmäktige utnämt: (här nämnas hrr Manteuffel och Hatzfeldt med alla sina titlar). De befullmäktigade hafva efter utbyte af sina i god och behörig form befunna fullmakter öfverenskommit om följande artiklar : (Härefter följa fredstraktatens trettiofyrå artiklar, sådana vi i fredagsbladet efter Dresdener Journäl, meddelat dem.) Konventionen om Dardanellerna och Bosporen har följande lydelse: I den allsmäktige Gudens namn. Då deras majestäter konungen af Preussen, kejsaren af Österrike, fransmännens kejsare, drottningen öfver förenade konungariket Storbritannien och Irland, kejsaren öfver alla ryssar, undertecknare af konventionen af d. 13 Juli 1841; och hans maj:t konungen af Sardinien vilja gemensamt ådagalägga sitt enhälliga beslut att till rättesnöre taga ottomanska rikets gamla regel, enligt hvilken Dardanellernas och Bosporens snnd, så länge Porten befinner sig i fred äro tillslutna för främmande krigsskepp; hafva förenämde majestäter å ena sidan och hans maj:t sultanen å den andra beslutat förnya den i London den 13 Juli 1841 afslutna konventionen, med undantag af några detaljförändringar, som icke göra något ingrepp i de principer hvarpå desamma hvila. För detta ändamäl hafva således ofvannämde majestäter till sine fullmäktige utnämt (alla de fullmäktiges namn), hvilka efter utvexling af sina i god och vederbörlig form befunna fullmakter hafva öfverenskommit om följande artiklar: Art. 1. H. M:t sultanen å ena sidan förklarar sin fasta vilja vara, att upprätthålla den såsom en gammal regel för hans rike orubbligt fastställda princip, i följd af hvilken det vid alla tider varit fremmande makters krigsskepp förbjudet att inlöpa isunden vid Dardanellerna och Bosporen; och att H. M:t, så länge Porten befinner sig i fred, icke skall låta något fremmande krigsskepp inlöpa i nämde sund; och D. M. konungen af Preussen, kejsaren af Österrike, fransmännens kejsare, drottningen af förenade konungariket Storbritannien och Irland, kejsaren öfver alla ryssar och konungen af Sardinien förpligta sig å andra sidan att respektera denna sultanens vilja samt taga ofvannämde princip till rättesnöre. — Art. 2. Liksom förut förbehåller sig sultanen att meddela passage-firmaner åt de lätta fartyg under örlogsflagga, som enligt vanligheten skola användas i de vänskapliga makternas beskickningars tjenst. — Art. 3. Samma undantag tillämpas på de lätta fartyg under krigsflagga, som hvar och en af de kontraherande makterna är befogad att stationera vid Donaumynningarne, för att försäkra utförandet af de bestämmelser, som hafva afseende på flodens frihet, och hvilka fartygs antal icke får öfverstiga två för hvarje makt. — Årt. 4. Denna konvention, bifogad det i dag uti Paris tecknade hufvudfördraget, skall ratificeras och ratifikationerna utvexlas inom fyra veckor eller om möjligt förr. Konventionen om antalet af örlogsfartyg som få inlöpa i Svarta hafvet lyder sålunda: I den allsmäktige Gudens namn. H. maj:t kejsaren öfver alla ryssar och hans kejserliga majestät sultanen, öfvervägande principen för Svarta hafvets neutralisation, sådan den är fasts älld genom de i det den 25 Februari detta år i Paris upprättade protokoll intagna preliminärer, och viljande genom ömsesidig öfverenskommelse bestämma antaTlet och styrkan af de lätta: fartyg, hvilka de hafva förbehållit sig för tjensten vid sina kuster i Svarta hafvet, hafva för detta ändamål beslutat upprätta en särskilt öfverenskommelse och för detta ändamål utnämt: (de ryska och turkiska fullmäktiges namn), hvilka efter utvexling af sina i god och behörig form befunna fullmakter öfverenskommit om följande artiklar: Art. 1. De höga kontraherande parterna förplikta sig ömsesi igt att icke hålla några andra krigsskepp i Svarta hafvet än dem, hvilkas antal, styrka och omfång här nedan :äro bestämda. — Art. 2. De höga kontraherande parterna förbehålla sig hvardera att i detta haf underhålla sex ångfartyg af femtio metrers längd i vattengången och en drägtighet af högst åttahundra tons, och fyra lätta ångeller segelfartyg af en drägtighet, som för intet af dem får öfverstiga tvåhundra tons. — Art. 3. Denna konvention, bifoga det i dag i Paris tecknade hufvudfördraget, skall ratificeras och ratifikationerna utvexlas om fyra veckor eller om möjligt förr. Konventionen om Ålandsöarne lyder slutligen som följer: I den allsmäktige Gudens namn. H. maj:t fransmännens kejsare, hennes maj:t drottningen öfver det förenade konungariket Stora Britannien och Irland och hans maj:t kejsaren öfver alla ryssar hafva, i afsigt att utsträcka det emellan dem så lyckligt återställda goda förstånd i Orienten till Östersjön och derigenom befästa den allmänna fredens välgerningar, beslutat afsluta en konvention och för detta ändamål utnämt (de franska, engelska och ryska fullmäktiges namn), hvilka efter utvexling af deras i god och behörig form befunna fullmakter öfverenskommit om följande artiklar: Art. 1. Hans maj:t kejsaren öfver alla ryssar förklarar, för att gå till mötes den önskan, som af deras majestäter fransmännens kejsare och drottningen öfver förenade konungariket Stora Britannien och Irland för honom blifvit uttalad, att Ålandsöarne icke skola blifva befästade och att ett militäriskt eller maritimt etablissement skall blifva hvarken underhållet eller grundadt derstädes. Art. 2. Denna-konvention, bifogad det i dag i Paris tecknade hufvudfördraget, skall ratificeras och ratifikationerna utvexlas inom fyra veckor, eller om möjligt förr. Alla dessa handlingar äro daterade den 30 Mars och undertecknade af de fullmäktige som i hvar och en af dem finnas nämda. MÖNSTRINGEN AF ENGELSKA FLOTTAN DEN 23 APRIL. (Slut från gårdagsbladet.) Dagens händelser, alltifrån det kanonskott, som helsade soluppgången. ända till mönstrin