Aftonbladet – 5 maj 1856, sida 3

te honom med innerlig ömhet till sitt högt klappande hjerta. n ringklocka återljöd i korridoren. Det är förmodligen grefve dEstråes, som blir otålig), sade brodern Robert, hvilken dragit sig något tillbaka för att dölja sin rörelse. Herr dEstrees,! utropade konungen, som icke kunde höra detta älskade namn utan att spritta till. Är han här? Hvad vill han ? Det har jag redan sagt er, sire.,. han önskar tala med chevalier de Crillon. Store Gud! Skulle någonting ha händt Gabriella,? frågade, konungen utom sig af oro. Det skulle jag icke tförmoda, svarade munken flegmatiskt. Atminstone var hon ännu för tio minuter sedan helt strålande af skönhet och helsa. Du har då sett henne... säg, är hon i detta hus ? Javisst... eftersom he: nes far är här. Låtom oss då fort skynda till henne... Kom, kom, min bror,! utropade Henrik, som redan glömt både hugenotter och faror, för att endast tänka på sin kärlek. Jag tror att ers majestät icke bör visa sig, sade Robert lugnt. Herr d Estråes har begärt gästfrihet i detta hus, emedan hans egendom blifvit inkräktad af hugenottiska trupper, hvilka söka er. Kanske har han äfven andra skäl, hvarföre han önskar gömma sin dotter i detta kloster. Den högvördige priorn, som har mycken tillgifvenhet för grefve dEstråcs, lät genast gifva honom nycklarne till den nya byggnaden inne i tridgården, och i detta gonblick håller redan fröken Gabriella på att flytta dit med sina fruntimmer; men om ers majestät skulle visa sig före inflyttningen, så anser jag det icke för omöjligt, att herr XEströes tager sin dotter härfrin. AFf misstroende till mig ! utropade Henrik, det vore nog möjligt.