Aftonbladet – 5 maj 1856, sida 2

hvila en ganska menligt inverkande dufvenhet och matthet. Den till förmån för de genom den sista stora eldsvådan husvilla och brandskadade, af hr Alexander Dreyschock arrangerade konserten, gafs i går afton å kongl. teatern för I det närmaste fullt hus och hedrades med hela den kongl. familjens närvaro. Herr Dreygchock spelade, med eft undantag, endast sina egna och förr hörda kompositioner, hvaribland den omtyckta rondon och de briljanta variationerna öfver folksången, hvilkas utförande med ensamt venstra handen är något pyramidaliskt i den ultra-mirakulösa genren. Efter rapsodien, som slutade första afdelningen, undfägnade hr Dreyschock publiken äfven nu med ett litet stycke utöfver det lofvade. Det ofvannämda undantaget från egna kompositioner utgjordes åf Beethovens ess-durs-konsert, en gäng förr spelad af hr. Dreyschock på hans andra konsert i De la Croixs sal. Denna komposition torde icke. biott vara den värderikaste af alla dem, hr Dreyschock låtit oss höra, utan jemväl kunna; anses såsom en af de yppersta, som någonsin blifvit skrifna för piano. Beethoven är här; icke endast snillrik, utan äfven, hvad han j icke alltid annars är, klar och trogen detskönas fordringar och konseqvenser. Då hr Drey-schock spelade äfven denna konsert con amore,! kunna vi icke annat än beklaga, att han ej låtit oss höra flera af denna art, hvaraf Mo-! zart och Beethoven lemnat så många i arf. Vi önskade att hr Dreyschock icke mätte alltför. mycket miss.ro Stockholmspublikens smaksinne samt förmåga att fatta och till sitt rätta värde uppskatta äfven sådan musik, om ock medgifvas mäste, att ett och annat skäl till ett slikt misstroende kan förefinnas. Hr Dreyschock belönades med nästan innu större bifall och flera inropningar än förr; antagligen