Aftonbladet – 3 maj 1856, sida 3

Ja, min general, men det är icke någon liten trupp på åtta man, som ni sade, utan, om jag icke misstager mig, en hel armö. Huru ! en armå?... utropade chovalieren, och den bestörte konungen närmade sig dörren för att ännu bättre kunna höra den unge soldateng rapport Jag har ätminstonen, fortsatte Pontis, räknat öfver åttio ryttare, hvilka i små grupper uppehålla sig kring flodstränderna.n Voro dessa trupper af de våra ? Ja; men jag gjorde en ganska egen observation : De voro alla hugenotter ... Detsåg riktigt ut, som om de blifvit särskilt utvalde. Crillon spratt till och kastade en betydelsefull blick på den bakom dörren stående monarken, Men Ja Varenne ? Han var icke der. Huru gjorde du då? Jag bad å edra vägnar den förste piketen att styra kosan mot klostret; men vid denna order utropade genast en af officerarne: Om I nerr de Crillon är på detta ställe, gå är förmodligen också konungen der. Säg min general, hafva de haft rätt? Är hans majestät verkligen i detta kloster ? Hvad har du med det att göra? .,. forisätt din berättese. Hugenotterna började derefter rådslå, och ag hörde tydligt namnen: Chaussöe, Bougival och dEstråes; deras samtal öfvergick secjan till gräl, och följden utaf både tvister och ord blef den, att hela detachementet satte f hitt. Ni får således i stället för åtta man nom en halftimma öfver hundra. En lätt blekhet betäckte för några ögonlick konungens panna; Crillon ryckte nägra ärstrån ur sitt skägg och funderade. I Har ni något mera att befalla, herr chealier? frågade Pontis, jag har så brådtom